Två byggnadsverk vann prestigefullt pris

I det ena förenas poetisk ingivelse med yttersta direkthet och enkelhet till rum av vibrerande rymd och ljus. I det andra ordnas en stor arbetsplats befriande överblickbart, likvärdigt och behärskat till rumsserier av högsta bruksvärde.

Tillsammans beskriver de två byggnadsverken den i arkitekturen nödvändiga föreningen av teknik och av konst. 1994 års Kasper Salin-jury utpekar alltså två byggnadsverk, och har valt att dela ut två pris, ett för 1991, ett år då inget pris delades ut, samt ett för det senast året, dvs 1994.

På platsen för slaget vid Stångebro, strax utanför Linköping, uppförs fyrahundra år senare byggnader för kommunens tekniska verk. Det vackra parklika läget vid den forsande Stångån har skänkt en ganska ordinär kontorsplan ovanliga kvaliteter. Kontorsbyggnaderna ger genom sin saxade gruppering och sitt generösa dagsljus i alla rum en stimulerande naturkontakt. Anläggningens mittaxel knyter enkelt alla viktiga funktioner till sig, entréer, parkering samt kontorens olika avdelningar och mynnar ut mot forsens vatten med ett stort öppet trapphus. Här finns även förbindelse till den gamla tegelbyggnad som genom ombyggnad omhändertagits för personalrestaurang. Samma omsorg har ägnats hörsal, reception och arbetsrum som mer sekundära utrymmen likt omklädningsrum och tvättrum.

Tekniska Verken i Linköping visar hur en självklar uppläggning och en begränsning av uttrycksmedlen i form och material – och därtill inom en ordinär budget – kan ge en arbetsmiljö av hög klass.

Tillbyggnadens rika yttrevolym stiger självvalt tillbaka för de ursprungliga bygg­naderna medelst en grov och översiktligt sammanfattande behandling av volymens ytor. Formen motiverar sig starkt och självfallet inifrån. Rumsmarschens utbyggnad ur den befintliga anläggningen kombinerar överraskande rytmisk rikedom med rumsgestalternas sakliga utförande. Mästerligt tecknar rum men ljus och ljuset rum.