Världskulturmuseet Göteborg och Södertörns högskolebibliotek – vinnare av Kasper Salin-priset 2004

För dess starka och skulpturala fann, sprungen ur en inträngande analys av platsen och en djup förtrogenhet med arkitekturens verkningsmede. Centralhallens väldiga trappa, en metafor för Lisebergsbranten, bildar utgångspunkt för huset som scenografi och för en välre­gisserad vandring utmed en skruvande rörelse uppåt, där oväntade utblickar och hisnande upplevelser överraskar. Kring denna utvecklas en serie stora rum som var för sig äger närmast exempellöst stor kraft. En allt igenom välgjord arkitektur med precisa detaljlösningar, där ma­terialuttryck tänjs och konstruktioner utmanas.

För en elegant gestaltad byggnad med rika rumsupp­levelser. Likt ett tredimensionellt pussel med lekfulla skalförskjutningar växlat· mycket låga takhöjder med oändlighetsblickar flera våningar upp – alltid meded ut­gångspunkt från människans storlek. Den stora läsesalen hänger likt en Faradays bur i bibliotekets hjärta, hemlig­hetsfullt och vackert.

De väl sammansatta fasaderna växlar utseende med väder-och ljusförhållanden och fullföljer i en spegling högskolebyggnadens oavslutade halvcirkelform. Karaktärsfulla är de likafullt, med ett tveklöst nutida uttryck parat med referenser till den klassiska arkitekturens ordningar.