Det är tid att släppa konsensus kring vad som är hållbarhet, begreppet kan komma att förändras och innehålla andra prioriteringar än vad vi kan överblicka i dag. Vi arkitekter måste träna oss i mental resiliens för att kunna manövrera i en okänd värld, skriver Aron Aspenström.

Människor med neurologisk funktionsnedsättning (NPF) kan sägas ha intrycksallergi – många är överkänsliga för sinnesintryck som ljus, smak och känsel. Plan- och bygglagen ställer krav på att det som byggs är tillgängligt även för denna grupp. Monika Albertsson berättar om Jenny Ström, som har NPF, och ger exempel på hur man kan skapa NPF-vänliga miljöer.

Friluftsliv är viktigt för att vi ska må bra, men hur skapar vi tätortsnära friluftsområden? Per Blomberg hämtar inspiration från Danmark.

Vad är bäst för klimatet, att vi nöjer oss och slutar springa i ekorrhjulet, eller att vi utmanar oss att göra bättre? Petra Jenning diskuterar utifrån texten på t-shirt.

Tätt mellan gatukorsningarna, hög bebyggelsegrad och tillgänglighet för gående samt gott om service. Det är de mätbara faktorerna bakom en stad som ger förutsättningar för ett gott liv. En medveten stads- och miljöpolitik förvaltar arvet väl, skriver Robert Lavelid.

Vi människor har det senaste seklet lämnat strukturer vi har bebott i hundratals år för livsmiljöer som är fundamentalt annorlunda. Men vi har fortfarande inte lärt oss forma riktig stad, skriver Fredrik Mats Nilsson.

Arkitektur är en resurs som vi kan använda effektivare. Men vi måste ställa rätt frågor till arkitekten för att få full utväxling, skriver Lukasz Krupinski.

Den verklighet för byggbranschen som många hoppas att vi ska kunna komma tillbaka till ”när det vänder” finns inte längre. Frågan är om det överhuvudtaget kommer en vändning, och i så fall hur och när, skriver Jesper Lövkvist.

Om dålig arkitektur bevaras i stället för att bygga nytt och bättre riskerar man att i slutändan få en sämre fungerande stad, skriver Aron Aspenström utifrån två nya böcker om rivningsritualer.

Byggbranschen är inte mogen att själv tolka funktionskraven. Därför bör nya BBR stoppas och göras om

Kommunpolitiker och -planerare bär tillsammans med dagligvaruhandeln ett tungt ansvar för de handelslador som konkurrerar ut stadskärnorna. De minskar möjligheterna till mellanmänskliga möten och ökar bilberoendet. Men det finns bra, efterföljansvärda exempel på externhandel, skriver Per Blomberg.

På Baltiska utställningen i Malmö 1914 uppförde Svenska Bryggareföreningen en paviljong, ritad av arkitekt Albin Brag. Om paviljongens vidare öden berättar Lars Gezelius, som också reflekterar över hur vissa byggnader tål förändrad funktion bättre än andra.