Ny arkitekturkunskap kräver storsatsning på kunskap

I torsdags fick vi arkitekter en present, när tre ministrar presenterade regeringens förslag till nya nationella arkitektur-, form- och designpolitiska mål. De omfattar bland annat satsning på arkitektur, hållbarhet, kulturmiljö och konst. Det var ren fröjd att läsa deras citat och drömma sig till en framtid där kommunerna satsar allt vad de har på att förverkliga dessa tilltalande och ambitiösa förslag. Som en sann entusiast vad gäller konst, kultur, arkitektur och kulturmiljö var det svårt att inte bli exalterad. Det bästa med förslaget, enligt min uppfattning, är att det öppnar upp för så många möjligheter att samverka över gränser som myndighet, som medarbetare, som profession, som student och som forskare…

För oss som arbetar inom kommunerna väcks självklart en hel del frågor: På vilket sätt ska de ansvariga myndigheterna involvera oss i sitt arbete? Kan vi omsätta dessa nya krav inom våra verksamheter och befintliga budget? Ska det finnas olika lösningar baserade på kommunernas demografi, storlek, attraktivitet, problembild, kompetensnivå och utvecklingstakt? På vilket sätt kan vi tillgodogöra oss den kunskap som krävs för att vi ska kunna vara så innovativa och nytänkande som framtiden kommer att kräva av oss? Vad kommer rimligtvis att skapa mest mervärde ute i kommunerna?

Idag kämpar många små och medelstora kommuner med att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft. Konkurrens från den privata sektorn till följd av högkonjunktur präglar de flesta kommuners rekryteringssituation. Andra har svårt på grund av dålig ekonomi och föga utvecklingsmöjligheter orsakade av sviktande befolkningssiffror och pågående urbanisering.

I min kommun Karlshamn har vi hittills haft relativt lätt att rekrytera professioner med önskad utbildningsbakgrund. Mycket tack vare närheten till BTH, Blekinge Tekniska Högskola, och vår möjlighet att genom sommarpraktik och olika samarbeten lära känna våra framtida medarbetare. BTH utbildar Sveriges planeringsarkitekter och sedan Bolognasystemet introducerades väljer många studenter att kombinera sina kandidatexamina på BTH i Karlskrona med masterprogram i Lund, Umeå, Göteborg och Stockholm.

För att regeringens nya idéer ska bära frukt ända ner på kommunnivå måste kommande och efterlängtade myndighetssamarbeten följas upp av likvärdiga satsningar på tvärsektoriella samarbeten mellan de högskolor och universitet som utbildar framtida medarbetare inom dessa fält. Dessa satsningar bör därför ackompanjeras av utökat ekonomiskt stöd, fler utbildningsplatser och högre forskningsanslag som uppmuntrar och bejakar tvärdisciplinär forskning.

Och på vilket sätt kan det gynna kommunerna kan man undra? Som kommunanställda arkitekter, planerare, bebyggelseantikvarier och ingenjörer ansvarar vi för att informera, upplysa och fortbilda kommuninvånare, exploatörer, politiker, kollegor och oss själva. Genom att främja ökad kvalitet på våra utbildningar och sedan anställa de medarbetare vars högskole- och universitetsstudier präglats av ett tvärdisciplinärt och innovativt tankesätt höjer vi avsevärt kompetensen i kommunerna. Vår framtid vilar därför i mångt och mycket på den utbildningskvalitet och de forskningsmöjligheter dessa medarbetare har möjlighet att ta del av på sina respektive lärosäten!

För att kunna tro på att kommunerna verkligen kan tillgodogöra sig det som propositionen önskar och utlovar krävs motsvarande satsning på kunskap! Det skulle därför vara väldigt bra om Helene Hellmark, minister för högre utbildning och forskning, ansluter sig till detta tvärsektoriella statsrådssamarbete…

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA, stadsarkitekt i Karlshamn och allmänhetens representant i BTH:s styrelse     

P.S. Lär regeringens proposition och pressmeddelande om propositionen “Politik för en gestaltad livsmiljö”