Den omvända futurismen

I Great Rift Valley, dalen som skär genom östra Afrikas inre delar i nordsydlig riktning, uppstod troligtvis vi människor som art. Här, strax väster om Nairobi, finns tidiga spår av våra äldsta släktingar. Människor och förmänniskor sökte sig till och levde i den artrika dalen med dess stora grottformationer.

Arkitekterna Stella Mutegi och Kabage Karanja från Nairobi har med hjälp av 3D-scanningar samt genom antropologiska och arkitektoniska studier undersökt och problematiserat våra kanske äldsta rumsprototyper som fantastiskt nog fortfarande finns kvar.

Deras kontor Cave Bureau är nu tillägnat en utställning på Louisiana Museum of Modern Art på Själland i Danmark. Där har de återskapat delar av Shimoni Slave Caves, ett grottsystem belägen 50 mil sydost om Nairobi vid Indiska Oceanens kust. Grottorna bär på ett förflutet bland annat som fängelse åt slavar, därav tillnamnet, och som flyktplats åt den dekoloniala rörelsen under 1900-talet.

Tolkningen av grottans valv svävar tätt ovan golvet i Louisianas höga nedre utställningssal. Med en lätthet och genomsiktlighet trotsar konstruktionen föreställningen om den verkliga formationens massivitet, dess tyngd och den enorma tidsålder den härbärgerar. Vårt kanske äldsta rumsliga arv gestaltas med hjälp av samtidens digitala teknik och med ett traditionellt hantverk från förkolonial tid utfört i ett gitter av flätat växtmaterial. Genom begreppet Omvänd Futurism, Reverse Futurism, söker Cave Bureau förklaringsmodeller till och bearbetar samtiden genom att söka sig till det sedan länge förflutna.

Utställningen beskriver ett flertal idéprojekt, bland annat en tekniktät skålkonstruktion placerad i landskapet. Via artefaktens kontakt med jorden och luften går det att utvinna och lagra dricksvatten. Cave Bureau har i samarbete med geologer och hydrologer sökt efter innovationer där vattenångan från luften och jordens bundna vattenpartiklar utvinns som dricksvatten. Nyukie Artefact är en mötesplats där både människor och djur kan dricka det nyskördade vattnet och vistas under skålens svalkande skugga.

Är de tekniska landvinningarna i kombination med traditionell geotermisk kunskap en lösning på vattenförsörjningen i ett alltmer torrlagt landskap? Klimatförändringen förvärrar situationen i naturvårdsområdet Mount Suswa väster om Nairobi, där massajerna lever med sin boskap. Att samexistera med djuren är en förutsättning för bådas vällevnad.

Att samla upp vatten och skapa skugga i omtanke om boskap och människor, är även viktiga inslag i idéprojektet Ko-korridoren precis som i projektet Nyukie Artefact. I Ko-korridoren restaurerar och återskapar Cave Bureau massajernas traditionella boskapsleder genom det centrala Nairobi, vandringsleder som medvetet begränsades och skars av under kolonialtiden.

Via övergivna järnvägsbroar och underutnyttjade vägreservat kan massajerna åter förflytta sig och sina boskapshjordar på förfädernas land. I ett finmaskigt väg- och stignät skapas möjligheter att driva boskap och få tillgång till vatten, betesmarker och veterinärstationer i det centrala Nairobi.  I tremiljonerstadens utkant föreslås en arkitektonisk gestaltad plats, en målpunkt i landskapet med en bearbetad geometri hämtad från Shimoni Slave Caves.

Cave Bureau lever och verkar i en kontext olik allt annat. Deras arbeten åskådliggörs i utställningssalarna med skulpturer, 3D-utskrifter, föremålssamlingar, ritningar, berättelser, renderade bilder och filmer. Filmen ”Spaces of Trauma, Spaces of Healing” beskriver deras skissmetoder, deras mer traditionella arkitektverksamhet samt resorna till bland annat Great Rift Valley.

Lars Gezelius

P.S. 1. Utställningen är den sjätte och sista i utställningsserien ”Arkitekturens verkstäder”, en serie där vikten har lagts vid idébaserad arkitektur snarare än vid det traditionellt byggda.

P.S. 2. Cave Bureaus utställning på Louisiana pågår till och med den 26 november 2023.

P.S. 3. Se filmen ”Spaces of Trauma, Spaces of Healing”