Omhändertagen fresk sprakar åter av färg

I fonden av Tobaksmonopolets personalmatsal finns en koloritstark fresk, en målning som upptar hela väggen, från golv till tak och från den ena väggen till den andra. Byggnaden på Maria Skolgatan i Stockholm är ritad av arkitekten och byggmästaren Emil Lindkvist 1933. Fresken av Bo Beskow tillkom 14 år efter byggnadens uppförande.

Tanken med konstverket var att monopolets arbetare kunde ta del av målningen under sin lunch, förstå var tobaken de arbetade med kom ifrån och kanske känna en samhörighet med de personer som odlade och skördade den.

Fresken från byn Papadates i norra Greklands tobaksdistrikt är konstnärligt gestaltad i ett föreställande förenklat formspråk med tydliga konturteckningar. Koloriten är klar och mättad. Arbetet på tobaksfälten såväl som vardagslivet i byn skildras i målningen. Dekorativa friser med djur- och människoornamentik i kontrasterande färger ramar in huvudmotivet.

Målningen är utförd 1947 i al fresco-teknik. Färgpigmenten applicerades på väggen medan putsen ännu var färsk. Putsen lades på i mindre partier, så kallade giornata (jämför italienskans giorno, som betyder dag). En lagom stor yta kunde målas under en arbetsdag innan putsen karbonatiserats.

Målningens komposition är anpassad efter dessa förutsättningar. Ett stort löv i målningens mitt skapar tydligt avgränsade fält från golv till tak. Dagsverket avslutades i en tydlig gräns och återupptogs dagen efter då ny puts applicerats på det intilliggande väggfältet. Genom att studera bland annat renässansens fresker lärde sig Bo Beskow tekniken.

Under sommaren 2019 arbetade konservatorerna för muralt måleri, Misa Asp och Elin Lundmark, med rengöring, lagning och retuschering av fresken. Tobaksarbetarna hade flyttat ut från sin personalmatsal och en kontorsverksamhet flyttat in. Målningen var både smutsig och skadad efter drygt 70 intensiva år.

De skadade putsytorna lagades i med kalkbruk som målades med akvarellfärg och gouache, missfärgade ytor tonades in i originalmålningens kolorit med torrpastell och ritkol.

Efter konserveringen har fresken återfått sin ursprungliga klarhet och skärpa som om den vore nyligen målad, dess innehållsliga värde är bevarat. Målningen har ett konstnärligt egenvärde, men den skapar även en relation över tid mellan de som nu verkar i målningens rum till de som åt sin lunch i Tobaksmonopolets gamla matsal och i förlängningen även till dåtidens invånare i Papadates.

Lars Gezelius

P.S. Se filmen om tillkomsten av fresken