Det är nu vi har chansen att göra AI demokratiskt

Ska jag ansluta mig till kakofonin av killgissningar kring AI? Aldrig förr har ju tusentals samtidigt siat om ett så tydligt och konkret ämne, där ingen på något sätt kan argumentera för vare sig tolkningsföreträde eller empirisk bevisgrund.

Klockan är 07:45 och jag sitter i vår elbil på Ica Maxis kundparkering i Haninge. Mellan tussilago och hägg. Mellan världsmaktsordningens sönderfall och krispaket. Allt jag vill är att hitta en grotta där jag kan gömma mig och komma ut när Riksbanken slutat höja styrräntan, inflationsmålet nåtts och ett gäng maktgalna diktatorer begått kollektivt självmord.

Noll människor förutsåg ”mobile computing” för drygt tio år sedan. AI är inget nytt. Min telefon har känt igen skillnaden på en katt och en blomma i flera år. Den föreslår också svar på mejl helt automagiskt. Jättebra funktioner tänker min trötta hjärna, som inte orkar sortera och processa mer information.

Under ett kvarts sekel har alla trott att Virtual Reality, VR, är precis runt hörnet, men än så länge är det bara tonåringar i övre medelklassen som köper dyra VR-kit. Resten av världen har bara upplevt tekniken på skitnödiga framtidsseminarium. Jag konstaterar att gissningslekar eller tvärsäkra sanningar inte är för mig.

Ska vi prata om AI så borde vi prata om ”large language models”, LLM, maskininlärningsmodeller som har tränats på stora mängder textdata – böcker, artiklar och webbplatser. Tekniken kallas djupinlärning och involverar användningen av neurala nätverk för att analysera och lära sig mönster i språkdata, användbart för en mängd olika uppgifter inom naturlig språkbearbetning och särskilt effektiva för att generera människoliknande språk. Toppen och tidsbesparande.

Kritiker oroar sig för att dessa modeller kan upprätthålla eller förstärka de bias som finns i data som de tränats på, och att de kan ha konsekvenser för personlig integritet. Men LLM fortsätter att förbättras över tid när de matas med mer data.

Så om LLM påverkas av den data den tränas på, ska vi då inte se till att mata maskininlärningsmodeller med data från de 13 procent av världen som lever i demokratier? I stället för att pausa och låta de övriga 87 procenten, med Putin och Xi Jinping i spetsen, få ett försprång.

Jag är inte rädd för AI, men däremot att Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet den 5 november 2024. Hur blir världen 2024–2029 med en totalitär klimatförnekande ledare i den ekonomiska och militära stormakten USA?

Låt mig påminna om hur det brittiska datateknikföretaget Cambridge Analytica 2016 tillhandahöll tjänster inom datamining och psykometrisk profilering. Företaget arbetade med Donald Trumps kampanjteam för att använda dataanalys och psykologisk manipulation för att rikta in sig på väljare. Det, plus läckt information från Facebook och ”ryska trollfabriker” med kryptobedragare hjälpta av Bitcoins och ”blockchainteknik”, kunde finansiera och sprida propaganda i syfte att påverka det amerikanska presidentvalet i sociala medier. Vi vet ju hur det gick, frågan är vad vi lärt oss?

Världen och Sverige har ett momentum. Den lilla del av jordens befolkning som lever i öppna demokratiska samhällen är fortfarande de mest ekonomiskt starka. Med gemensam kraft kan vi vända skutan både gällande demokrati och hållbarhet. Utan det ena finns nämligen inga möjligheter för det andra. Men vi måste samarbeta och ta ägarskap för frågor som är centrala. Det går inte att se till lösningar som är enskilt mest gynnsamma. Något ”Sweden first” finns inte.

Kommunerna måste se till att äga sin egen data och samverka med andra kommuner. Regeringen måste fortsatt ha ambitiösa mål för att minska våra koldioxidutsläpp och främja hållbara metoder genom en politik som ger incitament för den gröna omställningen.

Så står vi tillsammans upp för både demokrati och minskad klimatpåverkan. Jag tänker att det är vår chans för framtida grön tillväxt, innan världen springer ifrån oss.

Rätten till bostad är en grundläggande mänsklig rättighet. Staten har ett ansvar att främja tillgången till bostäder för alla. Parallellt med planmonopolet och kommunens markpriser är den bostadspolitik och den klimatpolitik som regeringen nu för avgörande för att vår framtida arbetskraft ska ha någonstans att bo och arbeta. Särskilt i norr där den gröna omställningen av industrin sker i realtid. Vi har inte tid att pausa.

Starka totalitära män har alltid hatat regelsystem och brutit mot lagen för att gynna sig själva. Låt oss nu dra lärdom av historien och undvika att upprepa misstagen. Vi måste fortsätta bygga de bostäder som behövs, välkomna de som kommer hit och säkerställa att nödvändiga samhällsfunktioner finns tillgängliga genom skatteintäkter från arbete.

Trots utmaningarna får vi inte överge hoppet och dra oss undan till en isolerad tillvaro. Grottlivet passar trots allt varken mig eller våra barn och säkert inte er som läser heller. Hälsar slitvargen från parkeringen i Haninge som ska ruska av sig dammet och ge sig ut på vägarna igen.

Louise Sassene Lindquist

P.S. Läs mer om Pax Americana och Westfaliska freden