Hur bygger vi för en digitaliserad köttvärld?

När jag gör min omvärldsanalys så inser jag hur bred frågan är och hur många intressenterna är. I dag är lärande inte begränsat till ett fysiskt rum, en bok och en lärare. Det är en ständigt pågående process. Den digitala kunskapen varierar och likaså de verktyg, de molntjänster och den teknik man har att tillgå.

Det vi vet med säkerhet är att lärarrollen är under förändring och så länge vi har skolplikt så behöver vi också en lärsituation – som i regel är inhyst i en skollokal. Och vi är fortfarande människor. Människors behov av tillhörighet är en större drivkraft än hunger. För att vi ska fungera optimalt så måste vi också känna trygghet. Tryggheten får vi genom gemenskap, beröm, uppmuntran och sammanhang men även av den miljö vi vistas i.

”Skollagen säger att vi ska utveckla lärmiljön innan vi fokuserar på eleven.Vi har ingen vana eller skall-krav i att bedöma fysisk lärmiljö” säger psykologen Malin Valsö i en podd jag lyssnar på. Hon fortsätter:

”Arbetsmiljölagen gäller från förskoleklass. Vi fokuserar på pengar. Vi glömmer att det handlar om barn. De har inga skyddsombud.”

”Som rektor och ansvarig för elevhälsa måste man lyfta vilken undervisning som ska bedrivas i klassrummet, så att möbleringen och rummet designas till att stötta den undervisning som ska bedrivas där. Skicka med instruktioner vid terminstart. Då är vill tillbaka till det pedagogiska ledarskapet. Detta är centralt även vid nybyggnad.”

I en annan pod lyssnar jag på Carl Heath på RISE. Han beskriver en framtid där vi behöver en materialaktivistisk verksamhet, i vilken innovationsinfrastrulturen är central. Han säger: ”Vi behöver se många fler experiment på framtidens digitala utmaningar”.

”Incitamententskulturen på högskolan borde vara individ- och behovsanpassad. Det borde finnas strukturanpassningar av våra utbildningssystem. 92 procent av amerikanska ungdomar använder Youtube som primära kunskapskälla. Lärplattformer måste valideras. Vad man åstadkommit är mer intressant än vad som står på en lapp. Platser för innovation där vi blandar kunskap kommer vi se mer av. Adaptiva AI-baserade läromedel med hjälp av rösthjälp innebär nya hjälpmedel inom fem till sju år.”

Carl Heath beskriver ett Sverige med en stark folkbildningstradition och refererar till hur slöjdlärare och bildlärare använder sig av till exempel VR-teknik.

”Slöjden i skolan har en enorm potential. Det finns exempel på hur man syr med elektriska kretsar redan i årskurs 3. Det handlar om ett nytt mindset men processerna är det samma”, säger Carl Heath, och avslutar med: ”Vi kommer fortsätta befolka den fysiska världen fast världen har blivit digital”.

IoT handlar om ju om ting och om internet. ”Vi behöver bygga köttvärlden och den digitala världen.” Virkning är kodning! ”Syjuntan är det nya svarta”.

Frågan är då, hur bygger vi för en digitaliserad köttvärld? Det vi säkert vet, är att det vi siar om teknikutveckling oftast blir något helt annat än det vi förutspått. Och att förändring kommer snabbt och slår hårt (tänk iPhone). Och rent evolutionärt har vi människor förändrats väldigt lite sedan stenåldern. Så jag börjar där.

Louise Lindquist Sassene är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA och studiochef för miljöer för lärande på Sweco Architects

P.S. Nu på väg till BETT-mässan i London med Forum Bygga Skola. Följ min trendspaning i nästa inlägg.

P.S.2. Länk till Hjärnpodden