2019 blir rikt på nyheter om tillgänglighet

För ett år sedan skrev jag om årsringar. Ytterligare en årsring har lagts till i mitt liv och jag tycker att det gått alldeles för fort. Året som gått har som vanligt varit en blandning av sött och salt och en och annan lite dråplig händelse, som till exempel när jag körde 100 km i timmen i en halvmil med mobilen på taket och den låg kvar! Jo det är sant. Det är tur att vissa mobilfodral har magnetinfästning.

Min gamla far (har skrivit om honom här tidigare på bloggen) som fyller 91 i år, konstaterar också att livet gått fort, när jag besöker honom på äldreboendet. Trapporna blev till slut för svåra där han har bott i 55 år. Badrummet var också för litet för att kunna sköta en rullstolsburen person, så det fick bli ett äldreboende. I det sammanhanget kan man fundera över SABO:s byggagenda som publicerades under året. Till exempel skriver allmännyttans centralorganisation att tillgänglighetskraven i BBR gör lägenheterna onödigt stora och dyra. SABO räknar med att det går att minska bostadsytan med elva procent om tillgänglighetskraven tas bort. Finns mycket att säga om det och kanske kommer det ett blogginlägg i ämnet under 2019, men tills vidare läs bland annat Mai Alméns artikel i Sydsvenskan. Med en växande äldre befolkning undrar hon om det är kostnadsbesparande att bygga fler otillgängliga lägenheter.

Funktionalitet har jag skrivit om tidigare här på bloggen. På Boverkets byggråd i våras tog Kiwa Inspecta upp problemet med för små trapphus. Kiwa om trapphus I Boverkets Byggregler, BBR, står det att trapplan i flerbostadshus bör vara minst 1,5 meter djupa. Andra krav ska också uppfyllas, såsom bårtransport, säkerhetskrav för hissinstallatörer och skyddsavstånd framför elskåp. Olyckor har skett även med dödlig utgång.  Ytor för att öppna en dörr från en rullstol blir också lätt för små. Dörrar slå i varandra eller hamnar för nära en nedåtgående trappa, vilket är en säkerhetsrisk. Sammanfattningsvis kan sägas att ritade man trapplanen lika djupa som bårhissen, det vill säga 2,1meter, vilket det faktiskt står i den standard som BBR hänvisar till när det gäller bårhissar, så skulle problemen kunna undvikas. Läs mer här.

Nu i årsskiftet ska en reviderad upplaga av bostadsstandarderna (SS 91 42 21:2006 och
SS 91 42 22:2006) skickas ut på remiss. Det har varit spännande att sitta med i den kommitté som arbetat med att ta fram den. Det vi bland annat föreslår är en sammanslagning av de två standarderna. Inredningen i hygienutrymmen och kök har moderniserats för att motsvara hur man bygger idag. Bilagan med exempel har också utökats. Vill du delta som remissinstans, kan du vända dig till SIS eller till mig. Ju fler som har synpunkter desto bättre.

Kommittén för modernare byggregler har fortsatt sitt arbete under året. TILRF (Tillgänglighetssakkunnigas riksförening) var på plats vid två hearingar. I de undersökningar som gjorts framgår det att de flesta vill ha en ny bygglagstiftning med funktionskrav, som vi har idag, istället för detaljkrav. Samtidigt efterfrågas en tydligare och mer förutsägbar lagstiftning. Två oförenliga krav och som en av deltagarna undrade:

– Är det verkligen så att de funktionskrav vi har idag i BBR har lett till förnyelse och nya innovativa idéer såsom det var tänkt?

Den 10 november var det releaseparty för TILRF:s webbplats. Äntligen! Skaran av certifierade sakkunniga i tillgänglighet i landet växer stadigt, numera är vi 217 stycken enligt Boverkets webbplats och cirka 70 personer har valt att bli medlemmar i föreningen. Nu när vi finns på nätet också hoppas vi på att bli fler och att även icke medlemmar hittar till oss. Tankarna är många om vad som kan göras men tiden räcker inte alltid till. Ett studiebesök på Källbrinksskolan i Huddinge kanske, som aktivt har arbetat med miljöer för barn med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller i Gustav Vasa kyrka som fick S:t Julianpriset 2018. En ny version av Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns också ute på remiss, som vi kan ordna en medlemsträff om.

Som sakkunnig i tillgänglighet är jag inblandad i många projekt och när allt ska vara klart i alla samtidigt, som inför ett årsskifte, kan det bli väl mycket. Nyårslöftet att jobba mindre verkar jag aldrig kunna hålla. Gå tillgänglighetsbesiktning på en söndag, som jag gjorde i november, var dock första gången. Deadline med stor invigning var satt till torsdagen innan Black Friday. Det gick inte att skjuta på även om jag undrade veckan innan. Tillgänglighetsbesiktning så sent om möjligt, det vill säga söndag eftermiddag. Platsledningen fick till och med rycka ut med skruvdragare och flytta på inredningen som hamnat fel för att det skulle bli godkänt protokoll.

Även den biograf som jag skrivit om tidigare här på bloggen (Går personer med synnedsättning på bio?) ligger i ovan nämnda köpcentrum och skulle vara klar. Ljushetskontrast på dörrarna blev det om än inte traditionellt utformad. Stora vita pictogram på minst halva dörren, istället för ljushetskontrast på hela dörrbladet. Undrar om min certifierade kollega med synnedsättning godkänner lösningen?

Tiden går fort och allt hanns inte med förra året, som det där inlägget på bloggen om min rullstolsburna kolonigranne, men den kommer under 2019! En artikel om dass (det vill säga hur många fel det går att göra när man ritar och bygger en rullstolsanpassad toalett) blev det i alla fall fast i ett annat forum. Finns mycket att skriva om i det ämnet. Kanske kommer ett inlägg om dass även i detta forum under 2019.

Monika Albertsson är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA på Sweco och certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet