Oklara föreskrifter diskriminerar

Publicerad:

Det kan vara tillräckligt med en utrymningsplats för rullstolsburna, även om gående har tillgång till två utrymningsvägar från ett övre plan i samma brandcell. Detta enligt Boverket. Ologiskt och diskriminerande kan tyckas, men det framkommer i en mejlväxling mellan Boverket och en brandkonsult som Monika Albertsson återger i den här bloggen.

Jag fick ett mejl från en brandkonsult med ett mejl från en annan brandkonsult. Det innehåller en mejlväxling med Boverket om vilka krav som ställs på utrymning för rullstolsburna.

Generellt krävs två utrymningsvägar; är den ena blockerad av brand så ska du kunna ta den andra. För personer som inte kan gå i trappor och därför inte utrymma själv, så ska det finnas utrymningsplatser med tvåvägskommunikation där du kan invänta hjälp. Det finns dock en oklarhet i Boverkets Byggregler kapitel 5 § 336 (BBR 5:336). Där står att det räcker med en utrymningsplats per plan om lokalen har flera våningar, samtidigt ska det fortfarande finnas tillgång till två utrymningsvägar – något som faller på sin egen orimlighet.

Jämför äpplen med päron

Boverket förklarar det med att i vissa fall när det är fråga om mindre ytor så kan det räcka med en utrymningsväg, men det är bara i vissa specifika fall. Jämförelsen är ologisk eftersom det är som att jämföra äpplen och päron. Det är också detta som brandkonsulten vill att Boverket, som står bakom BBR, ska förklara.

Mejlväxlingen börjar på följande sätt:

”På er hemsida står det: I lokaler med en brandcell i mer än ett plan accepteras endast en utrymningsplats per plan vilket beror på att det i sådana lokaler ibland räcker med enbart en utrymningsväg per plan. Min fråga är om det omfattar lokal där utrymning för personer med normal rörelseförmåga även är tänkt att ske via interntrappa ner till våningsplanet under? Vid exempelvis en samlingssal i två plan (i samma brandcell) med frångänglig utrymningsväg direkt till det fria i markplan, tillgång till ett (1) avskilt utrymningstrapphus från övre planet och öppen interntrappa mellan planen, räcker det då med en enda utrymningsplats på plan 2 vid utrymningstrapphuset?”

Det finns uppenbarligen en oklarhet i hur kravet i BBR 5:336 är formulerat. Det går helt enkelt inte ihop att det skulle räcka med en utrymningsplats när det samtidigt ska finnas två utrymningsvägar. Foto: Monika Albertsson

Boverket svarar i princip samma som sak som står på deras hemsida:

”Det kan vara lämpligt att förse planet med fler än en utrymningsplats, men det är inte ett krav enligt BBR”.

Nya försök

Vår brandkonsult vill dock ha en förklaring och inte bara få tillbaka samma skrivning som hen frågat om, så det får bli ett nytt försök:

”Tack för svaret!
Hur motiveras det att det räcker med en utrymningsplats för det övre planet i det beskrivna exemplet? Om en brand skulle blockera passagen till utrymningstrapphuset innebär det ju att personer med normal rörelseförmåga kan nyttja interntrappan medan personen i rullstol inte kan ta sig till utrymningsplatsen?”

Och Boverket svarar:

”Som vi skrivit i vår vägledning i PBL kunskapsbanken är motivet att det i sådana lokaler ibland räcker med enbart en utrymningsväg per plan. Vi har inte möjlighet att förtydliga motivet mer än vad vi redan gjort där. Om man som projektör av brandskyddet i en byggnad ser att det kan vara lämpligt med ytterligare åtgärder bör man givetvis råda byggherren till detta.”

Det är anmärkningsvärt att Boverket inte kan förklara hur de har tänkt när de skrev föreskriften, eller erkänna att den har blivit felformulerad, om så är fallet. Foton: Monika Albertsson

Skam den som ger sig, vår brandkonsult försöker igen:

”För oss som brandsakkunniga är det svårt att få igenom krav på ytterligare utrymningsplatser om det inte är ett skarpt krav. Samtidigt har vi svårt att förklara logiken i att det enligt reglerna räcker med enbart en utrymningsplats i fall som det beskrivna exemplet, trots att personer med normal rörelseförmåga har två alternativ vid utrymning (trapphus plus interntrappa). I det exemplet räcker det ju som ni säger med en utrymningsväg per plan för personer med normal rörelseförmåga, men det krävs ju samtidigt att det ska finnas tillgång till totalt två. För personer med nedsatt rörelseförmåga ska det finnas totalt två, men det räcker alltså att de endast har tillgång till en när de vistas på övre planet? Förtydliga gärna logiken i jämförelsen med att det räcker med en utrymningsväg per plan för personer med normal rörelseförmåga, när de till skillnad från personer i rullstol samtidigt har tillgång till ytterligare en utrymningsväg.”

Och Boverket svarar i princip som förut:

”Det kan vara lämpligt att förse planet med fler än en utrymningsplats, men det är inte ett krav enligt BBR. Som vi skrivit i vår vägledning i PBL kunskapsbanken är motivet att det i sådana lokaler ibland räcker med enbart en utrymningsväg per plan. Vi har inte möjlighet att förtydliga motivet mer än vad vi redan gjort där. Om man som projektör av brandskyddet i en byggnad ser att det kan vara lämpligt med ytterligare åtgärder bör man givetvis råda byggherren till detta.”

Vill ha begriplig förklaring

Vår brandkonsult ger sig dock inte. Hen vill ha en begriplig förklaring på varför det är olika krav för rullstolsburna och icke rullstolsburna. Brandingenjören skriver därför igen:

”Förtydliga gärna logiken i jämförelsen med att det räcker med en utrymningsväg per plan för personer med normal rörelseförmåga, när de till skillnad från personer i rullstol samtidigt har tillgång till ytterligare en utrymningsväg.”  

Boverket svarar i princip att de inte har möjlighet att ge några ytterligare kommentarer och upprepar att det kan vara lämpligt att förse planet med fler än en utrymningsplats även om kravet i BBR inte är mer än en. De lägger också återigen ansvaret på konsulten, att råda byggherren till att ha fler utrymningsplatser.

Brandkonsulten svarar den 3 mars:

”Okej, som jag förstår det finns det inga fler motiveringar. Sammanfattat accepteras i alla fall enligt BBR en lägre nivå för personer i rullstol i det beskrivna exemplet, där folk med normal rörelseförmåga ska ha tillgång till två utrymningsvägar inom plan 2 (en interntrappa) samtidigt som det räcker att personer i rullstol har tillgång till en utrymningsplats inom plan 2?”

Något svar kommer inte från Boverket så vår brandkonsult mejlar igen den 25 mars och undrar om Boverket har hunnit kika på hens senaste fråga, för hen vill ha ett tydligt svar från Boverket att det är olika regler som gäller för rullstolsburen och gående personer.

Upprepar icke-svaret

Den 4 maj har det fortfarande inte kommit något svar varför vår brandkonsult stöter på igen. Och den 5 maj får denna så ett svar. Där skriver Boverket att de inte kan svara tydligare än vad de har svarat tidigare, samt upprepar samma otydliga icke-svar. Brandkonsulten försöker då få Boverket att erkänna att det finns en skillnad i krav och säkerhetsnivåer mellan gående och personer i rullstol. Därför skriver hen:

”Okej, jag förstår att det inte finns fler motiveringar. Men skulle ni kunna bekräfta att säkerhetsnivån blir lägre för personer i rullstol i det beskrivna fallet, eller förklara om jag tänkt fel?”

Nu verkar Boverkets svarstjänst definitivt ha tröttnad på vår frågvisa brandingenjör för de svarar:

”Våra sakkunniga anser att de svarat så tydligt de kan på dina frågor och har inga ytterligare kommentarer att ge”.

Ologiskt på flera sätt

Det finns uppenbarligen en oklarhet i hur kravet i BBR 5:336 är formulerat. Det är ologiskt på flera sätt. Det går helt enkelt inte ihop att det skulle räcka med en utrymningsplats när det samtidigt ska finnas två utrymningsvägar. Utrymningsplatsen är ju en ersättning för utrymningsvägen så det borde vara två. Hänvisningen till att det ibland bara behövs en utrymningsväg är också konstig: Det gäller ju bara väldigt små lokaler eller ytor.

Vad oklarheten i föreskriften beror på går det ju bara att spekulera om. Men det är anmärkningsvärt att Boverket inte kan förklara hur de har tänkt när de skrev föreskriften, eller erkänna att den har blivit felformulerad, om så är fallet. De upprepar bara den formulering som står i föreskriften och på Bokverkets hemsida utan att svara på frågan.

Tyvärr är det dock inte särskilt ovanligt. Jag har själv fått liknande svar från Boverket. De vågar inte heller erkänna att kraven och säkerhetsnivån blir olika för rullstolsburna personer, jämfört med personer som kan utrymma via trappor. Det är ju det brandkonsulten vill ha bekräftelse på.

Men att erkänna att föreskriften diskriminerar personer med funktionsnedsättning är kanske lite väl magstarkt. Boverket roll är ju att vara tillsynsmyndighet för allt som byggs i Sverige.

Foto: Guido Jansen

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Rum utan intryck hjälper människor med NPF
Skyltar är bra för människor med NPF-diagnos. Bilder från Glömstaskolan.
Bloggar
Publicerad:

Rum utan intryck hjälper människor med NPF

Människor med neurologisk funktionsnedsättning (NPF) kan sägas ha intrycksallergi – många är överkänsliga för sinnesintryck som ljus, smak och känsel. Plan- och bygglagen ställer krav på att det som byggs är tillgängligt även för denna grupp. Monika Albertsson berättar om Jenny Ström, som har NPF, och ger exempel på hur man kan skapa NPF-vänliga miljöer.
Författare:
Monika Albertsson skriver främst om funktion och tillgänglighet i byggd miljö. Hon tar upp både bra och dåliga exempel och hur man gör rätt från början.
Monika Albertsson
Stoppa nya BBR
Bloggar
Publicerad:

Stoppa nya BBR

Byggbranschen är inte mogen att själv tolka funktionskraven. Därför bör nya BBR stoppas och göras om
Författare:
Monika Albertsson skriver främst om funktion och tillgänglighet i byggd miljö. Hon tar upp både bra och dåliga exempel och hur man gör rätt från början.
Monika Albertsson
”Ta inte min värld, mina färger eller mitt ljus”
Bloggar
Publicerad:

”Ta inte min värld, mina färger eller mitt ljus”

Det finns många lösningar för blinda och andra människor med funktionsnedsättning. Ändå slarvar byggbranschen med byggreglerna och diskrimineringen på arbetsmarknaden är tydlig. Monika Albertsson har varit på föredrag med Anna Bergholtz, journalist och Sveriges första blinda filmrecensent.
Författare:
Monika Albertsson skriver främst om funktion och tillgänglighet i byggd miljö. Hon tar upp både bra och dåliga exempel och hur man gör rätt från början.
Monika Albertsson