Rum utan intryck hjälper människor med NPF

– När jag åkte båt hit till Stockholm från Gotland fick jag ha både keps och mörka glasögon på mig för att dämpa det starka ljuset från belysningen.

Det säger Jenny Ström, som även behövde använda brusreducerande hörlurar på båten för att slippa allt ljud runtomkring. På en föreläsning för Tillgänglighetssakkunnigas riksförening berättar hon om sin ADHD och Asperger – två diagnoser som brukar räknas in under samlingsnamnet Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

– Men jag tycker det snarare borde heta NBF (Neurobiologiska funktionsnedsättningar), eftersom det inte har något med psykiatri att göra; det är ingen sjukdom, säger Jenny Ström.

Jenny har undersökts av en audionom och det visade sig att hon hörde ner till helt andra frekvensområden än normalt. Det finns med andra ord en biologisk förklaring till varför hon har svårt att stänga ute ovidkommande ljud. Överkänsligheten gäller också ljus, känsel och smak. Begreppet intrycksallergi, som någon myntat, tycker hon är en bra benämning.

– Jag känner minsta veck jag har på byxan längs hela benet, hela tiden, och jag hör också surret från projektorn där uppe hela tiden, säger hon.

Intrycken går inte att filtrera bort. Det är kännetecknande för personer med en NPF-diagnos. I längden blir det väldigt tröttande eftersom allt tas in – systemet blir helt enkelt överbelastat av alla intryck. Med det följer svårigheten att koncentrera sig. Att kunna gå undan och vila för att orka är därför en nödvändighet. Jenny Ström brukar till exempel kolla programmet vid en konferens, för att se under vilka punkter hon kan ta paus på hotellrummet. Annars orkar hon inte.

Att förstå komplexa sammanhang kan också vara svårt. Mejltrådar som helt plötsligt börjar handla om något annat än vad som står i ämnesraden är ett problem. Andra saker som får henne att tappa koncentrationen kan vara att den hon pratar med har ett fönster bakom sig och bara framträder i siluett, eller störande ljud från till exempel ventilation eller kyl- eller frysskåp.

Personer med en NPF-diagnos tolkar ofta det som sägs bokstavligen. Att fråga ”kan du bädda sängen” eller ”kan du cykla” betyder samma sak för en person med en NPF-diagnos, nämligen en fråga om du kan utföra uppgiften. En person utan diagnos har lärt sig att den första frågan är en uppmaning att just bädda sängen, medan den andra är en fråga om du kan cykla. Missförstånd och kommunikationsproblem gör att personer med en NPF-diagnos ofta kan känna sig misslyckade, vilket tär på självförtroendet.

Skyltar och instruktioner av alla de slag är bra, säger Jenny Ström. Det kan man inte få nog av. Som exempel nämner hon den checklista för kvällsrutiner som hon tidigare hade uppsatt på kylskåpet för en av sönerna, även han med NPF-diagnos. På den stod: borsta tänderna, sätt på dig pyjamasen, gå och lägg dig. Vardagliga rutiner som för en person med NPF-diagnos kan vara svåra att komma ihåg och göra.

Det är vanligt att personer med NPF-diagnoser har någon form av särbegåvning, något de är extra bra på och som kan hjälpa till att kompensera de svårigheter som finns. Jenny Ström säger att hon är grym på att hålla föreläsningar. Hon beskriver sig själv som distanslös. Hon har varit med i TV och i regeringssammanhang och säger att hon kan föreläsa för hur många personer som helst, utan att bli nervös.

Att få en diagnos tidigt är viktigt för att förstå sig själv och kunna hantera din situation, förklarar Jenny Ström. Då kan du hantera dina styrkor och svagheter på ett bättre sätt. Det finns mediciner som dämpar rastlösheten och olika hjälpmedel som kan underlätta, men mycket handlar om bemötande från andra människor och hur den fysiska miljön är utformad.

Kraven finns i plan- och bygglagen. Det som byggs ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I gruppen orienteringsförmåga ingår personer med nedsatt kognitiv förmåga, bland annat NPF. Det är en stor och heterogen grupp med olika behov. Tyvärr finns det inte mycket vägledning i form av böcker hur den byggda miljön ska utformas för att fungera för personer med NPF-diagnoser. En del allmänt hållna krav finns i BBR om ljud, ljus och utformning av skyltning, men det täcker inte in hela kunskapsområdet.

Hemmasittande barn är ett växande problem. Många av dem har någon form av NPF-diagnos. Skolmiljön är helt enkelt för rörig, stökig och bullrig för att de ska kunna må bra där. Om lokalerna vore bättre utformade och skolan förstår problematiken går det mesta att lösa.

Två skolor i Huddinge, Källbrinksskolan och Glömstaskolan, har arbetat aktivt för att utforma lokalerna för barn med NPF, men även för att andra barn ska må bra. De har också lyckats få tillbaka hemmasittande barn till skolan.

Källbrinksskolan är en befintlig skola där en före detta rektor, Elinor Kennerö Tonner, har jobbat mycket med barn med NPF-diagnos och att få barn tillbaka till undervisningen. Mycket handlar om bemötande, att organisera och strukturera verksamheten samt att utgå från det enskilda barnets behov, men även skollokalerna har anpassats.

Fler och tydligare skyltar har satts upp i korridorerna, klassrummen har intryckssanerats genom att teckningar och annat störande har tagits bort från väggarna. Bås med hörlurar finns för de som behöver arbeta ostört i klassrummen. I korridorer har soffor med skyddande sidor placerats ut för att skapa avskildhet. I snickarverkstaden är det ordning och reda, alla verktyg hänger på en bestämd plats och en skylt talar om vad de ska användas till.  Ljuddämpning och väl avskärmad belysning är också viktiga åtgärder.

Glömstaskolan är nybyggd och arkitekten har därför kunnat arbeta med hela byggnadens struktur. Principen är ju längre upp och in i byggnaden du kommer desto lugnare blir det.

Att utgå från inlärningssituationen och skapa rum utifrån det har varit en grundtanke. Det ska vara tydligt var du arbetar individuellt, lyssnar eller presenterar, skapar och kreerar eller samarbetar med andra i en grupp. Hela rummet blir här ett bildstöd för vad som ska göras på platsen. På Glömstaskolan återfinns också möbler som skärmar av och skapar avskildhet. De tjocka vackra fönsternischerna inbjuder också till att krypa upp i för en stunds vila.

En bra byggd miljö är viktig, speciellt för personer med en NPF-diagnos. Det framgår av Jenny Ströms berättelse. Vi måste också se till varje individs behov för att alla ska kunna utvecklas till sitt bästa jag. Det insåg rektorer och lärare på Källbrinksskolan och Glömstaskolan. Därför har de lyckats få många hemmasittande barn att med lust och glädje åter vända tillbaka till skolan. 

Monika Albertsson

P.S. Förbundet Attention sprider kunskap om NPF, påverkar beslutsfattare och erbjuder gemenskap

P.S. 2. Mer om Källbrinksskolan: Rektor berättar (film) och kommunens webb.

P.S. 3. Monikas blogg om Glömstaskolan.