Stoppa nya BBR

Den 1 juli 2025 träder Boverkets nya byggregler i kraft, utan någon större ändring från det ursprungliga remissförslaget. Den massiva kritik som framförts i remissvaren lyssnar Boverket helt enkelt inte på.

Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson driver en debatt om de nya föreskrifterna och har manat till upprop. Han kräver att politiker stoppar förslaget och skriver bland annat: ”Boverket visar med förslaget en bristande förståelse på hur branschen funkar i verkligheten och de nya byggreglerna är därför ett instabilt bygge. Regelverkets syfte är ju att underlätta tillämpningen – nu är det ett juridiskt plockepinn utan förankring”.

Tobias Olsson tycker det är naivt av Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren att hävda att det inte är någon fara eftersom ”det aldrig kan bli sämre än vad arkitekterna ritar fram”. Verkligheten ser inte så ut. Det är inte arkitekter som bestämmer vad som ska ritas utan beställaren.

De nya föreskrifterna öppnar för sämre lösningar – förbundsdirektören pekar på att det nu blir möjligt att bygga rum utan fönster eller öppningsbara fönster. En lägre takhöjd än dagens 2,4 meter accepteras också.

SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) är djupt oroad över förändringarna. Johan Sjöstrand, expert inom planering och bygg på SKR, säger i ett inslag i lokal-TV den 16 juli att det redan nu finns problem med handläggare som blir hotade när bygglovsansökan får avslag. De nya föreskrifterna kommer att förvärra problemet eftersom de blir betydligt vagare och kraven svårare att verifiera.

– Med ett otydligt regelverk finns det inte mycket att hålla i handen. När en oseriös aktör med högt våldskapital är inblandad blir situationen svår för handläggarna, säger Johan Sjöstrand.

Kim Söderström, ordförande i fackförbundet Byggnads Gävle-Dala, beskriver på ett målande sätt hur det ser ut i byggbranschen i sitt Sommar i P1. Många stora rikstäckande byggentreprenörer saknar i dag egen personal. För att vinna upphandlingar lämnar de låga anbud och säljer sedan jobbet till en underentreprenör, som säljer vidare till en underentreprenör, som säljer vidare till en underentreprenör, och så vidare.

Priset blir allt lägre ju längre ner i kedjan du kommer. De som till slut gör jobbet kommer från något låglöneland och får uselt betalt.

Ansvarskänslan för helheten försvinner och det är svårt att veta vem som egentligen har ansvar för det som görs. Kim Söderström nämner bland annat en dödsolycka i Stockholm där ingen fälldes i domstol, eftersom det inte gick att fastställa vem som var den ansvariga arbetsgivaren. Samma sak gäller om det byggs fel. Kvaliteten på det som byggs blir sämre och leder ofta till att saker får rivas och göras om.

Till och med byggherrar reagerar på det dåliga utförandet. Själv fick jag ett mejl från en projektutvecklare före semestern. Hans företag hade låtit ett större byggföretag ta hand om hela processen – projektering, byggande och kontroller för ett antal flerbostadshus. Slutprodukten blev inte den förväntade och nu var han orolig för att projektet inte skulle få godkänt i slutbesiktningen.

Flera brister fanns. Måttet i hygienutrymmet, om man behöver för att hjälp av en person att flytta över från rullstol till toaletten, var för litet och varierade; tröskelhöjder till hygienrum och balkong var för höga; brister i brandskyddet fanns och framför allt fanns brister i utformningen av entrétrapporna.

Entrétrappan upp till våningsplanen är relativt brant och saknar vilplan vid dörren, vilket gör att det är lättare att ramla i trappan. Handledaren som enligt BBR ska dras förbi 300 mm före första och sista steget får inte plats, ett viktigt stöd om du har svårt att gå. Takhöjden i den lägsta punkten där den övre trappan går ner är låg, bara två meter, vilket gör att den som är extra lång kan slå i huvudet.

Entreprenören anser att entrétrapporna uppfyller kraven ”eftersom de bara ska användas vid utrymning”. Att BBR:s krav inte skulle gälla för utrymningstrappor står ingenstans. Dessutom behövs i så fall ytterligare en trappa som kan användas till vardags, för på det finns krav.

Som arkitekt kan jag inte låta bli att fundera på den estetiska utformningen. En trång och brant trappa som leder upp mot ett mörkt hål och som slutar med en mörk plåtdörr. Vad ger det för intryck? Det ser ut som att den leder till ett sekundärt utrymme, kanske ett vindsförråd eller källarförråd, men inte att det är en huvudtrappa till hela huset. Det arkitektoniska språket stämmer inte. I äldre byggnader har entrétrappor en generös och välkomnande utformning, här är det tvärtom.

Det krav som finns i nuvarande BBR är att en trappa ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Det finns också allmänna råd hur en sådan trappa kan se ut i detalj. En bra vägledning för den som ritar och bygger.

Det är denna vägledning som nu försvinner med Boverkets nya föreskrifter. Kvar blir bara funktionskravet: att en trappa ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Detaljutformningen överlåts till byggbranschen. Det är också det som många av de 1400 remissvar tar upp som kritik när det gäller Boverkets nya föreskrifter.

Det säger sig självt att det kommer att bli svårare för arkitekter, bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer och seriösa beställare att hävda en bra utformning om den inte preciseras i Boverkets föreskrifter. De exempel som nämns ovan talar sitt tydliga språk. Byggbranschen är inte mogen att själv tolka funktionskraven. Problemen finns redan nu med den mer detaljerade föreskriften vi har. Därför bör de nya föreskrifterna stoppas och göras om.

De förändringar som Boverket nu föreslår blir ännu märkligare i skenet av att myndigheten själv konstaterar att fel och brister inom byggbranschen är ett stort problem:

”Mängden fel, brister och skador som uppstår i byggandet ligger på en alltför hög nivå samtidigt som utvecklingen av produktiviteten i sektorn är för låg. Förutom att detta leder till stora samhällskostnader i form av slöseri och miljöpåverkan skapar det hälso- och sjukvårdskostnader och onödigt lidande i samhället.”
…

”Boverkets beräkningar har visat att fel, brister och skador i byggandet kostar samhället upp till 111 miljarder kronor varje år i Sverige. Det motsvarar 25 procent av omsättningen i hela byggsektorn och innebär att var fjärde investerad krona slösas bort.”

Att förtydliga föreskrifterna med fler detaljmått för hur du uppfylla funktionsmåtten skulle förenkla och underlätta för många. Nu väljer Boverket att göra tvärtom vilket kommer att få katastrofala följder för det som byggs.

Så du som kan – skriv, skriv, skriv … för att få politikerna att vakna!

Monika Albertsson

P.S. Läs Tobias Olssons debattartiklar Är den “inte dåliga” bostaden den nya goda och Upprop till våra politiker – stå upp för hemmet

Se SVT Nyheters inslag om bygglovshandläggare som hotas

Lyssna på Kim Söderströms Sommar i P1