Den goda staden når du på 15 minuter

Sedan jag skrev boken ”Koden för en bra stad – Haussmanns Paris” har den franska huvudstaden blivit ännu viktigare som god förebild för stadsbyggande runt om i världen. Efter att professor Carlos Moreno vid Sorbonneuniversitetet lanserade idén om ”La ville en quart d´heure” (15 minuters-staden) har den snabbt spridit sig.

Morenos bok ”The 15 minute city – a solution for saving our time and planet” beskriver närhet som en av de viktigaste stadsbyggnadsaspekterna, närhet i form av 15 minuters gång- eller cykelavstånd från ens bostad till alla väsentliga servicefunktioner (butiker, restauranter, caféer, hantverkare), till arbete, skola, hälso- och sjukvård samt fritidsaktiviteter – allt ska helst finns inom denna 15 minuters-sträcka.

Tanken är att därigenom minska antalet förflyttningar och göra sig mer eller mindre oberoende av bilen som kommunikationsmedel, och därmed skapa en mer klimatmässigt hållbar stad. Konceptet har väckt stor uppmärksamhet, främst positiv. Det har också funnits kritik, speciellt i Storbritannien, där näst intill konspiratoriska teorier har gjort gällande att 15 minuters-staden skulle låsa in och kontrollera folk i sina områden. Men, som sagt, konceptet har fått positiv genomslagskraft i de flesta länder och fortsätter att vara en källa i diskussionen om den goda staden.

I Paris tog borgmästare Anne Hildago upp konceptet i sin återvalskampanj 2020. Det var inte heller oväntat från min sida, då Paris förmodligen är den stad som redan tidigare bäst lever upp till många av de idéer som Carlos Moreno lanserade.

I min bok finns tydliga kopplingar till 15 minuters-staden, även om jag under skrivarbetet inte hade kommit i kontakt med Morenos tankar. Paris symboliserar kanske mer än någon annan stad det goda livet, intensiteten och människors förmåga att njuta.

Det som skiljer ut Paris är hur mycket folk som är i rörelse överallt. Det är det över hela staden spridda folklivet, närheten och mångfalden som är unik och skapar det stadsliv som människor uppskattar och mår bra av. Ingen annan storstad har en så hög och jämnt spridd service och mångfald, så hög tillgänglighet för gående och är så kompakt i sitt bebyggelsemönster, trots många parker och platser av olika storlekar.

Hur blev Paris blev den stad den är i dag? Under ledning av Napoleon III och prefekten Eugène Haussmann planerades och byggdes det moderna Paris upp mellan åren 1853 och första världskriget. Med en tydlig vision lyckades man skapa en stad som har visat sig kunna anpassas till tidens förändringar och dagens situation. Samtidigt har den varit beständig och verkligt hållbar i sina fundamentala delar.

I min bok finns de fysiska kriterier med som bildar koden för en bra stad i form av nio punkter. Funktionsblandning och närhet/tillgänglighet finns här med precis som i Carlos Morenos koncept. Det är säkert de viktigaste anledningarna till att just Paris blev den första staden att applicera 15 minuters-staden.

”Det är en särskild känsla att komma till Paris: man kastar ifrån sig sina tjocka, tunga svenska kläder, besiktigar hastigt hotellrummet, och sedan ger man sig ut på gatorna och erövrar staden. Det inbillar man sig först, men i själva verket blir man helt absorberad och utsugen av staden, kvar blir bara en våt trasa. Det är något särskilt med första kvällen i Paris.” (Ur ”Städernas svall” av Ulf Peter Hallberg och Carl-Henning Wijkmark.)

Robert Lavelid

P.S. Min bok ”Koden för en bra stad – Haussmanns Paris” kom ut i december 2020 på Byggtjänst förlag.