Gestaltningsterapi

Mycket, mycket jobb läggs ned på dessa. Fasadmaterial diskuteras, liksom utformning av takfötter, sockelvåningar, färger med mera. Listan kan göras oändligt lång. Ambitionen och avsikten är naturligtvis god. Jag ifrågasätter inte det.

Men vad händer när projekten kommer till bygglovsstadiet ? Kvaliteterna försvinner den ena efter den andra, om man inte skrivit in det i detaljplanens bestämmelsetext. Det räcker inte med att det står lite löst i planbeskrivningen eller i ett separat dokument. Byggherrarna vet att bygglovsavdelningen inte har juridisk formell möjlighet att bestämma vissa saker. Och bygglovssidan har alltför ofta inte varit med när programmen skrevs. Därför blir dessa gestaltningsprogram många gånger en terapeutisk övning utan verkligt resultat.

Vad som behövs är att bygglovssidan är med tidigt i planprocessen så att den är informerad om vad som ska prioriteras i projektet. Samtidigt kan den ge plansidan och godtrogna privata arkitekter råd om hur de bör skriva och hantera dessa uppgifter.

Robert Lavelid är arkitekt SAR/MSA på Fojab