Dags att städa upp efter fossilbränsleepoken

Den 2–6 juli 2023 var Köpenhamn värd för UIA:a världskongress för arkitekter. Vi var över 6 000 arkitekter från 135 länder som träffades för att utbyta kunskap och få inspiration. Temat för kongressen var Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen, med rubriken ”Sustainable Future – Leave No One Behind”. Alla verkade eniga om att arkitekten har en viktig roll för att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen.

För mig var det en stor upplevelse att tillsammans med arkitekter från hela världen få mötas, diskutera, lära, inspireras och umgås för att tillsammans hitta lösningar på vår tids ödesfrågor, en hållbar framtid och att dämpa klimatpåverkan.

Med över 150 olika programpunkter och en lång rad mindre sammankomster i mässhallarna var det mycket svårt att välja aktiviteter under de fyra dagarna. Jag prioriterade huvudhallen där de största namnen uppträdde för de cirka 15 programpassen under dagarna och deltog i studiebesök på eftermiddagar och kvällar.

Vad som inspirerade mig mest under dessa dagar var framför allt arkitektens unika roll för att skapa en helhetslösning inom inredning, husbyggnad, stadsbyggnad och landskapsplanering. Få andra aktörer i samhällsbyggandet är utbildade och tränade i att väga samman en lång rad aspekter för en bra helhetslösning.

Hållbarhetsutmaningarna kräver holistiska arbetssätt – vi behöver bli bättre på att bedöma och sammanväga funktion, material, livscykel och form med en moralisk kompass utifrån de 17 globala hållbarhetsmålen.

Bjarke Ingels från BIG imponerade i det inledande anförandet genom sin ambitiösa och pedagogiskt upplagda plan för hur hela jorden ska bli hållbar. Jordbruk och energiförsörjning är avgörande aspekter, men det finns redan kunskap om hur vi kan bli effektivare när det gäller markanvändning och att lämna tillbaka ytor till biologisk mångfald med en ökad global befolkning. Denna visionära plan har betytt mycket för BIG:s vardagliga arbete eftersom det ger en lokal förståelse för de globala förhållandena.

Vad som återkom i Bjarke Ingels exempel på planerade och beslutade projekt och i många andra presentationer var betydelsen av trä som byggnadsmaterial. Hans Joachim Schellnhuber från Bauhaus Earth och Potsdam Institute of Climate Change formulerade det som “Reforesting the Planet – Retimbering the City”. Biomassa bör aldrig brännas utan bindas i byggnader, biokol etc. I dag är byggsektorn en av de stora klimatbovarna men med stor inlagring av kol kan den bli klimathjälten!

Den mest hållbara byggda miljön både ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv är dock redan byggd. Vi behöver som profession bli mycket bättre på att hitta lösningar som återanvänder byggnader, byggnadsmaterial och sociala nätverk.

I vår del av världen är det svårt att försvara nyproduktion i relation till de enorma behov av byggande i det globala syd, i fråga om resursförbrukning, framtida befolkningsökning och behov av ökad byggnadsstandard.

Just de sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningarna i det globala syd fick stort utrymme på kongressen med många föredrag och diskussioner. Ett intressant arrangemang som jag deltog på var 17 arkitekter, där var och en representerade ett av de 17 globala målen med olika exempel. Resultatet finns presenterat i två arkitekturguider som den kungliga danska akademin gett ut och som delades ut på seminariet.

Att stötta länder med mindre resurser när det gäller arkitekturkompetens är en viktig uppgift för yrkeskåren. Detta måste dock ske med stor ödmjukhet inför de lokala kulturerna och sammanhangen.

En av kongressens höjdpunkter var av Jan Gehls medverkan. Han i dag är 86 år gammal och fortfarande aktiv, här med ett samtal med kollegan Rob Adams från Mellbourne och Köpenhamns stadsarkitekt Camilla van Deurs. Jan Gehls analyser och visioner för ”livet mellan husen” har fått stor uppmärksamhet de senaste decennierna och han var den enda talaren under dagarna som fick stående ovationer i slutet. Som Camilla sa ”man blir inte riktigt bra arkitekt förrän man fyller 80 år!”

Under den avslutande dagen var huvudtalare bland annat Partha Dasgupta från universitetet i Cambridge, författare till rapporten ”Economy of Biodiversity”. Han lyfte framför allt behovet av att bättre beakta de stödjande och reglerande ekosystemtjänsterna i ekonomin. Bland annat hävdade han att det inte går att lösa klimatfrågan utan att beakta biologisk mångfald. Den är förutsättningen för ekosystemens produktivitet och måste vara basen för mänsklig ekonomi.

Min egen reflektion var att många av de presenterade hållbara arkitekturprojekten på kongressen mest handlade om form och inte så mycket om påverkan på ekosystemen.

Den avslutande ceremonin innebar en omfattande prisutdelning men även en sammanfattning av vad som kallas för Köpenhamns lektioner i tio punkter. Dessa är:

Dessa är radikala ställningstaganden som jag är mycket glad att den samlade globala arkitektkåren ställt sig bakom. Jordens arkitekter har en viktig uppgift i arbetet med att åstadkomma en hållbar framtid enligt SDG:s 17 mål, men, som Kunle Adeyemi från NLE arkitects sa: ”Arkitekterna har nyckeln men andra har dörren”.

Avslutningsvis vill jag citera slutorden från seminariet Rebuilding Quality of Life Within the Planetary Boundaries: ”The party is over – pick up the pieces”. Fossilbränsleepoken och ständig tillväxt i utnyttjande av naturresurser ett stort misslyckande och det är dags att städa upp.

Per Blomberg