God arkitektur håller sig inom planetära gränser

Redan Vitruvius framförde balansen mellan de tre enheterna skönhet, funktion och hållbarhet (venustas, utilitas och firmitas på latin) i sitt verk ”Tio böcker om arkitektur” under antiken. Form och funktion har ständigt varit i fokus för arkitekturen medan hållbarhet i Vitruvius mening ofta tagits för givet. Konstruktionen måste hålla.

Men hållbarhet kan få en vidare betydelse i dagens användning av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Kan en gestaltad livsmiljö vara god arkitektur om den inte är hållbar?

Att definiera hållbarhet är svårt men den mest använda formuleringen är Brundtlandrapportens ”att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov” från 1987. Det förutsätter någon slags rättvis fördelning av naturresurser, liksom påverkan på biosfären mellan olika generationer.

Steget är därifrån inte långt till att även fördelning av naturresurser och påverkan på biosfären mellan dagens invånare på jorden bör ske på ett rättvist sätt. Det framträder också i internationella konventioner, för till exempel klimatet, där utrymmet att släppa ut växthusgaser ska fördelas så rättvist som möjligt.

En gestaltad livsmiljö bör därför definieras utifrån möjligheten att utföra denna på många platser nu och i framtiden utan att påverka biosfären och atmosfären negativt. I dag är vi långt ifrån detta mål inom bygg- och anläggningssektorn, där våra yrkeskategorier verkar. En mycket liten del av materialflödena är cirkulära – de följer istället linjära flöden med ökad spridning och sänkt kvalitet i både energiinnehåll och koncentration på råvaror.

Den negativa påverkan på biosfären är ackumulativ. Ständigt tas nya ytor av naturen som sammantaget blir stora arealer med stark påverkan på ekosystemens funktioner. En tredje aspekt är att den gestaltade livsmiljö vi har och dess tillägg skapar ett ramverk för livsstilar och konsumtionsmönster med stor påverkan på biosfären.

Likväl som att en väl gestaltad livsmiljö inte håller god kvalitet om funktionen inte anpassad efter mänskliga behov, så är en funktionell och väl gestaltad livsmiljö inte god arkitektur om den inte är hållbar på ett rättvist sätt. För min del har jag länge haft svårt att uppskatta arkitektoniska ikoner om deras tillkomst skapat stort socialt lidande och orättvis användning av naturresurser, till exempel genom kolonial verksamhet och omänskliga arbetsförhållanden.

På samma sätt börjar jag få allt svårare att uppskatta många av fossilenergiålderns byggnadsverk som vi har uppfört under den industriella och modernistiska epoken. Stora delar av dagens bebyggelse skulle inte vara möjlig utan billig fossil energi i form av olja, kol och gas. Samma sak gäller för stadsstrukturer och många inredningsmiljöer.

Det är en radikal och kritisk syn på vårt samhälles utformning men så är också de hot och risker som vi skapat genom påverkan på klimat och biosfär enorma och ytterst orättvist fördelade globalt.

Nuvarande lågkonjunktur ger oss möjlighet att förbättra miljöprestandan för byggande och anläggningsarbete i framtiden, men även att fundera över vilken gestaltad livsmiljö som är möjligt för alla invånare på jorden att leva i utan att överskrida de planetära gränserna. Det ger oss också möjlighet att rannsaka våra värderingar för vad som är god arkitektur inom de planetära gränserna.

Detta borde bättre spegla de referenser som uppmärksammas i arkitekturtävlingar och olika utmärkelser för våra yrkesgrupper. Hållbarhet ska vara baskrav för att överhuvudtaget bli aktuell för nominering. Utifrån detta kan sedan form och funktion bedömas. Och med hållbarhet avses att byggnadsverket eller anläggningen kan uppföras så att alla människor, inte bara i Sverige, kan få del av motsvarande bostad, arbetsplats eller offentlig byggnad utan att bidra till att de planetära gränserna överskrids.

I takt med att jordens befolkning och levnadsstandard ökar blir det allt svårare att utgå från jungfruliga råvaror, även biobaserade. Vi måste därför skapa cirkulära materialflöden och göra återanvändning till standard. Alltför få av Sveriges Arkitekters pristagare och nomineringar under senare år lever upp till en globalt hållbar arkitektur, även om de skapat högklassig form och funktion.

Per Blomberg