Att bli och vara byggnadsarkitekt

Arkitektur kan du läsa på KTH i Stockholm, LTH i Lund, Chalmers i Göteborg eller UMA i Umeå. Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng, det vill säga fem år och består av en kandidatutbildning och en masterutbildning. De flesta tar längre tid än fem år på sig med en tids studieuppehåll för en längre praktikperiod.

Till arkitektutbildningen sker antagning på flera sätt: betyg, ett särskilt lämplighetstest, det så kallade arkitektprovet eller högskoleprov. Sammanlagt antas ungefär 370 studerande varje år. Antagningspoängen hör till de högsta på de tekniska högskolorna.

Undervisningen går till stor del ut på att lösa problem och studenterna jobbar i projekt som varierar mellan exempelvis stadsbyggnad till bostadsplanering Förutom projekt innehåller utbildningen kurser i bland annat teori, historia och teknik.

På Chalmers finns också programmet Arkitektur och teknik. Det förenar arkitektens kunskap om gestaltning och byggnadskonst med ingenjörens fördjupade tekniska kunnande. Utbildningen leder till arkitekt- eller ingenjörsexamen beroende på kursval och examensarbete.

Den största gruppen arkitekter är anställda i arkitekt- och konsultföretag eller har egna företag. Arkitekter finns också i kommuner och statliga myndigheter som länsstyrelser, Boverket, med flera, och i bygg- och byggherreföretag. Som anställda i kommuner arbetar arkitekter, förutom med planering, med att behandla bygglov och ge råd till allmänheten och byggherrar.

Projektering, eller ”rita hus”, är den vanligaste arbetsuppgiften för arkitekter. Men det arbetet är kanske inte riktigt som du föreställer dig det. Istället för att bestå av ett fritt skapande, där endast formen har betydelse, handlar det också här om att sammanväga en rad olika krav och önskemål till en fungerande helhetslösning.

Den viktigaste utgångspunkten är att byggnaden ska fungera på ett bra sätt för dem som ska använda den. Dessa funktionella krav ska förenas med tekniska, ekonomiska, ekologiska och estetiska krav. Ofta prövar arkitekten under arbetets gång många alternativa idéer och förslag, hela tiden i nära dialog med sin kund. De arkitekter som är ansvariga för ett projekt sitter ofta som spindeln i nätet och samordnar kontakterna med övriga konsulter, som har hand om el, ventilation med mera, samt med kommunen och andra myndigheter. Men mycket av jobbet med att rita hus ligger i senare skeden och består av att i detalj rita alla olika lösningar, ritningar som sedan används på byggarbetsplatsen för att bygga efter.

Stads- och samhällsplanering är av tradition betydelsefulla arbetsuppgifter för arkitekter. Rollen här är ofta att hitta lösningar som väger samman olika krav och önskemål från främst boende, politiker och byggare. Dessa ska kombineras med ekonomiska, tekniska och estetiska förutsättningar till en välfungerande helhetslösning.

Som anställda i kommunerna jobbar arkitekter, utöver med planering, också med att behandla bygglov och att ge råd till allmänhet och byggherrar. Arkitekter gör också utredningar och jobbar som forskare.

Ett annat arbetsområde är att förvalta det befintliga byggnadsbeståndet. Det innebär både att vårda kulturarvet och att utveckla och anpassa befintliga byggnader till nya verksamheter och nya krav, exempelvis tillgänglighet. Här kan arkitekter medverka både som projektledare anställda av större fastighetsförvaltare och som konsulter.