Isak Gustaf Clason – resan mot en ny arkitektur

Sveriges Arkitekter Östergötland hälsar välkomna! Kom och lyssna till Kerstin Barup, en av författarna till den nya boken om Isak Gustaf Clason (1856–1930).

Isak Gustaf Clason (1856–1930) gick ut Konstakademien 1881 som den bäste i klassen. Han tilldelades kunglig guldmedalj och stipendium till en tre år lång resa. I Spanien, Italien och Frankrike upptäckte Clason den storslagna och frimodiga arkitekturen i äkta material, men också den främmande kulturen och folklivet. Inspirerad av alla nya intryck ritade han i samarbete med kompanjonen Kasper Salin två av tidens mest banbrytande byggnader i Stockholm – det Bünsowska och det Thaveniuska huset. Utformningen förflyttade svensk arkitektur till kontinental nivå och Clason utvecklades successivt till sin generations mest inflytelserika arkitekt.
Med stor inlevelse och kollegial förståelse skildrar arkitekterna Kerstin Barup och Mats Edström hur Clason formades som yrkesman och förfinade sin metodik

Isak Gustaf Clason står bakom många byggnar i Östergötland:

  • Hults bruk, Östergötland 1900.
  • Norrköpings rådhus, Norrköping 1900-1902, 1904-1910.
  • Björkekinds m fl tingshus, Norrköping 1901-1903.
  • Wahrens villa, Norrköping 1905.
  • Kraftstation, Åtvidaberg, Östergötland 1905.
  • Tjänstemanna- och arbetarbostäder, Åtvidaberg, Östergötland 1905-1913.
  • Marielund, Östergötland 1905-1906.
  • Lanthushållsskola, Rimforsa, Östergötland 1910.
  • Lönö, Östergötland 1910-1913.
  • Östergötlands hushållningssällskap, Linköping, ombyggnad 1912-1913.
  • Adelsnäs, Åtvidaberg, Östergötland 1912-1922, skissarbete från 1904.
  • Stafsjö, Östergötland 1918.

Relaterade evenemang

Visa alla evenemang
Frukost i Uppsala
Sveriges Arkitekter Uppsala

Frukost i Uppsala

Sveriges Arkitekter Uppsala bjuder arbetslösa medlemmar på frukost! Varmt välkommen, du som är arbetslös eller uppsagd och medlem i SAU.Vi...

Datum::
Boendes medverkan i utveckling av bostadsområden
Event

Boendes medverkan i utveckling av bostadsområden

Danska vs. svenska exempel – vilken potential och vilka utmaningar finns i att öka medborgares och civilsamhällets involvering?

Datum::