Arkitektförsäkring

Om intresse finns av försäkring mot cyberskador eller för VD- och styrelseansvar kontakta vår försäkringsförmedlare Marsh som kan ta fram offert om följande försäkringar.

Företagsförsäkringens inbrottsskydd innehåller villkor om skyddskrav. Arkitektförsäkringens grundkrav för kontorsförsäkring anger ”Skyddsklass 2” som minimikrav. Läs mer om kraven för inbrottsskydd (PDF).

Vid arbete i hemmet finns ett utökat skydd för egendom upp till 500 000 kronor så länge egendomen inte är stöldbegärlig, egna (däremot kunders) datorer och mobiltelefoner räknas inte som stöldbegärliga. För arbete i hemmet gäller den lägsta inbrottsskyddsklassen ”Skyddsklass 1”. Läs mer om kraven för inbrottsskydd vid hemarbete (PDF). Vid frågor mejla till kundtjänst

Arkitektförsäkringens nya premier från och med den 1 oktober 2024

När Länsförsäkringar har mottagit anmälan om skadeståndskrav utses en ansvarig skadejurist som i sin tur kontaktar dig och bekräftar mottagandet, samt påbörjar själva utredningen. För det fall Länsförsäkringar behöver ytterligare uppgifter kommer du att kontaktas med begäran om komplettering. Vid eventuella frågor, se kontaktuppgifter ovan.

Om företaget muntligen eller skriftligen erhåller ett skadeståndskrav eller underrättas om att ett krav kommer att riktas mot företaget är det viktigt att Länsförsäkringar kontaktas så snart som möjligt. Tveka inte att kontakta Länsförsäkringar om osäkerhet råder om ett meddelande från en kund är ett skadeståndskrav. Enligt ABK 09 gäller att konsulten inom tre månader från mottagande av skadeståndsanspråk ska inge anmälan till sin försäkringsgivare.

Se information om vad du bör göra när du mottar ett krav

Skadeanmälan ska företrädesvis skickas till: skadoransvar.sak@lansforsakringar.se eller ring på telefon: 08- 588 401 90. Ange Sveriges Arkitekter nyskadeanmälan samt organisationsnummer i ämnesraden om du skickar mejl. För att utredningen ska bli så snabb och korrekt som möjligt behöver Länsförsäkringar information från företaget. I det inledande skedet önskar Länsförsäkringar följande uppgifter och underlag:

Se information om vad du bör tänka på när du anlitar underkonsult.

Efter skadegenomgångar genomförda av Sveriges Arkitekter och Länsförsäkringar har det visat sig att cirka hälften av alla skadeståndskrav som riktas mot arkitekter grundas på att ritningar innehåller fel med avseende på fönster och dörrar. Fel som kan medföra stora merkostnader

Sveriges arkitekters medlemmar genomför egenkontrollsrutiner för att säkra kvalitéten i sina leveranser. Länsförsäkringar har genomfört en undersökning av hur dessa rutiner ser ut bland några av företagen anslutna till Företagarservice. Undersökningen visar att egenkontrollsrutinerna är tämligen detaljerade vad beträffar funktions- och brandkrav i BBR, Svensk standard och så vidare, dock skulle de kunna vara mer detaljerade när det gäller måttsättning.

Felaktig måttsättning, missade krav enligt BBR och felaktig färgkodning är bland de vanligaste orsakerna till skadeståndskrav mot arkitekter. Dessa typer av fel medför ofta stora merkostnader, då felet ofta multipliceras i stor skala. Två nyligen utredda skador hos Länsförsäkringar exemplifierar detta.

Exempel 1
I ett fall hade arkitekten tagit fram handlingar inför nybyggnation av ett kvarter med lägenheter och lokaler. Av förbiseende hade en vanligt förekommande fönstertyp felaktigt angetts som fast i stället för öppningsbar i handlingarna. Boverkets byggreglers krav var därmed inte uppfyllda. Felet upptäcktes i samband med montage, vilket innebar att nya fönster behövde beställas, vilket fördubblade materialkostnaden och försenade byggprojektet.

Ett sätt att undvika denna typ av skador är att utföra en noggrann egenkontroll.

Exempel 2
I ett annat fall hade arkitekten haft i uppdrag att dels ta fram uppställning för fönsterdörrar, dels ritningar för väggöppningar i prefabricerade väggelement. Av misstag förelåg diskrepans mellan fönsterdörrarnas mått i förhållande till öppningsmåtten, vilket fick till följd att fönsterdörrarna inte rymdes inom öppningarna. Då det inte var möjligt att bredda öppningarna fick beställaren köpa in nya fönsterdörrar med korrekta mått. Beställaren fick ersättning för inköpskostnaden för de ursprungliga fönsterdörrarna, med avdrag för vad beställaren kunnat få tillbaka genom att sälja dessa vidare till en annan entreprenör.

Länsförsäkringar har tagit fram en checklista som kan komplettera de befintliga rutiner som du har på ditt företag. Checklistan är baserad på de vanligaste orsakerna till att det blir fel i ritningarna enligt Länsförsäkringars skadestatik. Om du har tips på effektiva egenkontrollsåtgärder eller hur checklistan kan utvecklas kan? Mejla Länsförsäkringar på skadoransvar.sak@lansforsakringar.se eller ring 08- 588 401 90.

Nyskapande teknik och design hör till vardagen i byggbranschen. En ny metod eller produkt medför ofta ett visst mått av osäkerhet – kommer avsedd funktion att uppnås? I slutändan står beställaren den ekonomiska risken för en teknisk lösnings funktion. Därför behöver konsulten se till att beställaren är medveten om vilken risk denne tar med en viss lösning. För den skull behöver inte konsulten skriva ”innovation” med rödpenna på sina ritningar, så snart en sådan är för handen. Men det finns en hel del att tänka på för att kraven på omsorg, fackmässighet och god yrkessed ska anses uppfyllda. I denna artikel tittar vi närmare på vilka dessa krav är.

Checklista: Kvalitetssäkring vid innovationer och osäkra tekniska lösningar

Konsulten förväntas hålla beställaren underrättad om förhållanden av betydelse för uppdraget. Som utgångspunkt har beställaren rätt att förvänta sig att konsultens lösningar är säkra. Därför behöver vissa kvalittetssäkringsåtgärder vidtas när man projekterar en oprövad lösning. Framförallt behöver lösningens lämplighet analyseras med avseende på osäkerhetsfaktorer, risker och konsekvenser. För att kunna utföra analysen inhämtas erforderlig information från beställaren, sidokonsulter, materialleverantören med flera. Vidare beaktas gällande byggnormer, installationsanvisningar, geotekniska förutsättningar, vetenskap och beprövad erfarenhet med mera. Avstämningar sker med sidokonsulter och andra leverantörer som berörs av lösningen. Vilka åtgärder som därefter ska vidtas beror på vilka slutsatser analysen landat i.

Om konsulten kommer fram till att en innovation medför osäkerhet eller risker i fråga om lösningens funktion, eller att lösningen kan medföra negativa konsekvenser av andra skäl, ska slutsatserna redovisas på ett tydligt och pedagogiskt sätt för beställaren. Om konsultens förslag är behäftade med risker ska beställaren ombes fatta beslut om vilken lösning som ska antas (så kallat godkännande enligt ABK 09 kap. 5 § 6). Är de tekniska lösningarna så komplicerade, att det är omöjligt att förklara dem för beställaren, bör beställaren upplysas om det. I sistnämnda fall bör beställaren ombes godkänna att konsulten väljer teknisk lösning på beställarens risk.

Godkännandet och det underlag som godkännandet skett på dokumenteras, företrädesvis i form av mötesprotokoll. Om upplysningar och beslut kommuniceras via telefon bör konsulten åta sig att följa upp med en sammanfattning via mejl. I sammanfattningen anges vilket underlag som beställaren fått del av, och att beställaren godkänt lösningen på grundval av konsultens redovisning.

Vilka skyldigheter gäller om konsulten anser att en oprövad lösning inte medför några risker? Denna fråga är inte uttryckligen reglerad i ABK. Utgångspunkten är att en riskupplysning förutsätter att konsulten haft tillgång till information som på ett konkret sätt föranleder osäkerhet i fråga om den tekniska lösningens funktion. Det är en rimlig utgångspunkt. Det ligger inte i beställarens intresse att konsulten ges en gränslös undersökningsplikt eller att handlingarna fylls med otaliga reservationer. Det skulle innebära att beställaren fick betala för arbete som denne inte har någon nytta av, och försämra handlingarnas överskådlighet.

Det finns dock situationer då beställaren bör uppmärksammas på avsteg från beprövad erfarenhet, trots att konsulten gör bedömningen att metoden är säker. Att funktionen inte kan garanteras kan vara beaktansvärt i sig. Om det finns en metod som är helt säker, och konsulten vill rekommendera en oprövad lösning som har kostnadsfördelar, bör konsulten låta beställaren välja metod. Om ett helt säkert alternativ saknas, kan beställaren vilja avstå helt och hållet från att utföra den aktuella funktionen

ABK 09 ålägger inte konsulten att inhämta beställarens godkännande för lösningar som konsulten bedömer som säkra. De åtgärder som rekommenderas i föregående stycke bör dock alltid dokumenteras. Det sker smidigast i mejlform på sätt som angivits ovan.

Konsultens skyldigheter gentemot beställaren är baserade på det kunskapsövertag som konsulten besitter i egenskap av högskoleutbildad yrkesutövare och specialist. Denna princip illustreras tydligt av ovanstående redogörelse. Principen kan även fungera som vägledning i den dagliga kontakten med beställare. Kunskapsnivån hos den som ska fatta beslut och bygga utifrån konsulthandlingarna varierar. Det är en grannlaga uppgift att avgöra hur pedagogisk och utförlig man ska vara i kommunikationen med beställaren. Man kanske drar sig för att vara övertydlig för att inte trampa mottagaren på tårna. Det är emellertid bättre att ta risken att någon blir en smula förolämpad än att hamna i en långvarig tvist på grund av ett missförstånd.

Man bör också kunna förvänta sig att beställaren är så pass professionell att han eller hon inte tolkar tydlig kommunikation som ett påhopp. Om beställarens ombud har samma utbildning som konsulten kan behovet av pedagogiska redogörelser minska. Att beställarens ombud har gedigen erfarenhet bör inte tas till intäkt för att denne är med på alla bedömningar och analyser som ligger till grund för en viss rekommendation.

Avslutningsvis något om beställarens granskning. Konsulten kan inte befrias från ansvar därför att innehållet i handlingarna som sådana har granskats och godkänts av beställaren. För att beställarens godkännande ska ha befriande verkan behöver konsulten ha redogjort för riskerna med en specifik teknisk lösning på sätt som angivits ovan, och fått ett uttryckligt godkännande av denna.

Om företaget råkar ut för en egendomsskada är det viktigt att Länsförsäkringar kontaktas så snart som möjligt. Tveka inte att kontakta Länsförsäkringar om osäkerhet råder om försäkringen kan omfatta uppkommen skada. Enligt ABK 09 gäller att konsulten inom tre månader från mottagande av skadeståndsanspråk ska inge anmälan till sin försäkringsgivare.

Skadeanmälan ska företrädesvis skickas till Egendom och Tjänsteresa: egendom.stockholm@lansforsakringar.se och ange Sveriges Arkitekter nyskadeanmälan samt organisationsnummer i ämnesraden. Telefon 08-562 832 80.

I det inledande skedet önskar Länsförsäkringar följande uppgifter och underlag:

Om du har frågor, kontakta Länsförsäkringar på Skador Företag Egendom/Bygg på telefon 08-562 832 80 eller mejla till egendomsskador@lansforsakringar.se.

Vid frågor avseende Rättsskydd är du välkommen att ringa Länsförsäkringar på telefon: 08-562 830 00 eller mejla till rattsskydd.stockholm@lansforsakringar.se.

Med anledning av GDPR ersätter Länsförsäkringar tillämpliga försäkringsvillkor som hänvisar till 48 § personuppgiftslagen med följande villkor: