Marknaden stabiliseras – men på låga nivåer

2023 var en ökenvandring för arkitektbranschen, efter en konjunkturmässig berg- och dalbanefärd de senaste fem åren. Omsättning, lönsamhet och beläggningsgrad sjönk rejält, arbetslöshet och konkurser ökade.

Svaren i år visar en stabilisering. Andelen som svarar ”oförändrat” har ökat och antalet negativa svar har minskat. Fortfarande ser de flesta ändå sämre tider för sina verksamheter.

När de företagande medlemmarna bedömer resultatet för helåret 2024 befarar de minskad omsättning och lönsamhet.

Lönsamheten sticker ut som den sämsta parametern. Medan omsättning och beläggningsgrad började hämta sig i boksluten för 2023 sjunker lönsamheten. Om ett företag inte har pengar finns det inget att stå på när marknadsläget svajar. Den stora utgiften för arkitektföretagen är lönekostnader och enda utvägen kan bli att säga upp medarbetare.

Medianarvodet för de företagande medlemmarna är 980 kronor i timmen, nästan på kronan detsamma som 2023. Samtliga medianarvoden ligger på samma nivåer som i fjol; för både privata och offentliga beställare exakt samma summa, för uppdrag åt privatpersoner har den ökat något (985 kr jämfört med 950 kr) och för underkonsultuppdrag sjunkit marginellt (850 kr mot 860 kr).

Det är också de privata beställarna som betalar högst maxarvode – 2 400 kr, att jämföra med 1 500 kr i maxarvode bland offentliga beställare och privatpersoner och 1 450 kr för underkonsulter. De lägsta arvodena i samtliga beställargrupper ligger mellan 650 och 550 kr. Offentliga beställare betalar minst, men den hårda prispress som fritextsvaren beskriver visar sig inte fullt ut i statistiken.

Fler planerar att höja sina priser jämfört med 2023, 17 mot 9 procent, även om fritextsvaren visar att de planerar för försiktiga höjningar. Av dessa är 20 procent enmansföretagare och 24 procent återfinns i företag med 6–20 anställda. Nära 80 procent av alla som svarat planerar inga prisförändringar under hösten.

Det finns också en del som svarar att de ska höja arvodena 2025. Fritextsvaren visar tyvärr att vissa företagare försökt höja sin arvoden men marknadsläget gör att de inte lyckats.

Denna graf visar en positiv trend jämfört med 2023 års företagarenkät. Beläggningsgraden har ökat för fler och minskat för färre av de svarande: I år uppger 23 procent att den ökat och 36 procent att den minskat, jämfört med fjolårets 17 procents ökning och 45 procents minskning bland de som svarat.

Mellan tummen och pekfingret har företagarna större ökning ju större företag de har – medan beläggningsgraden för enmansföretagarna har förbättrats med 21 procent ligger företagarna med 6–20 anställda på 35 procents ökning. Och omvänt har den blivit sämre för 35 procent av enmansföretagarna mot 24 procent för de med 6–20 anställda.

Det är fler företagare som svarar att orderläget har minskat (33 procent) än ökat (24 procent) sedan i april–maj. För de flesta, 43 procent, är orderläget oförändrat.

I likhet med frågan om beläggningsgrad är företagarna på kontor med 6–20 anställda mer positiva än en- och fåmansföretagarna: den förra gruppen svarar att orderläget har ökat med 41 procent, dubbelt så mycket som enmansföretagarnas 20 procent och de med 2–5 anställda, där 23 procent svarar att det ökat.

Omkring en tredjedel vardera av företagarna svarar att omsättningen ökade, minskade respektive var oförändrad mellan sista pandeminåret, 2022, och 2023. Minskad omsättning står för den högsta siffran; det uppger 38 procent i snitt. Företagarna med 6–20 anställda sticker ut – 46 procent anger en minskning.

För året är de svarande företagarna mer pessimistiska; 44 procent anar minskad omsättning och 23 procent tror på en ökning. Här är företagarna med 6–20 anställda mest positiva.

Statistiken visar en liten ljusning jämfört med företagarenkäten 2023. Då förväntade sig 48 procent att omsättningen skulle minska under året och 21 procent att den skulle öka. Men går vi ytterligare ett år tillbaka ökade omsättningen för 54 procent av företagarna mellan 2021 och 2022 – nedgången är påtaglig.

Fritextsvaren pendlar mellan ett fåtal optimistiska svar och flera som skadats av lågkonjunkturen. Svaren vittnar också om nedlagda företag och funderingar på a-kassa.

Lönsamheten, mätt som rörelsemarginal, är den mest negativa parametern i årets enkät. Den minskade för nära 40 procent av de svarande mellan 2022 och 2023. För en fjärdedel ökade den. Det är en kontrast mot förra årets mätning, som jämförde 2021 med 2022. Då ökade lönsamheten för 39 procent medan de som hade en oförändrad eller minskad lönsamhet uppgav 30 respektive 31 procent.

För endast 21 procent av enmansföretagarna i årets enkät steg lönsamheten. Den största gruppen som uppgav ökad lönsamhet finns bland företagare med 6–20 anställda (32 procent), men där finns samtidigt störst andel som svarat att den minskat (47 procent). Det är ungefär 30 procent var av företagare med 2–5 anställda vars lönsamhet ökade, minskade eller var oförändrad.

43 procent räknar med att lönsamheten ska minska jämfört med i fjol. 22 procent räknar med en ökning. Förhoppningsvis blir det inte så illa – i förra årets enkät trodde 50 procent på minskning och 17 procent på ökning av lönsamheten 2023, jämfört med 2022. Och även om årets resultat är dystert så är det inte så illa som befarat.

För en majoritet (62 procent) av företagarna är läget oförändrat i fråga om att anlita underkonsulter. Det är betydligt fler som minskat än som ökat antalet anlitade underkonsulter det senaste halvåret. Jämfört med 2023 är läget trots allt bättre: då svarade 42 procent att de minskat antalet, mot 26 procent i år. Cirka tio procent ökade antalet både 2023 och 2024.

Av de som själva är underkonsulter har drygt hälften svarat att mängden uppdrag är oförändrade, men dubbelt så många svarar att uppdragen har minskat jämfört med att de har ökat. Jämfört med 2023 kommer ungefär lika stor del av omsättningen från underkonsultuppdrag.

Siffrorna för samtliga företag är ungefär desamma som i fjolårets företagarenkät. Tolv procent planerar att anställa jämfört med nio procent 2023. Drygt 40 procent av de företagare som har 6–20 medarbetare går i anställningstankar. Andelen av alla svarande som planerar att minska personalstyrkan är sju procent, samma antal som i fjol.

De flesta som svarar på företagarenkäten är en- och fåmansföretagare, som i mindre grad svarar på offentliga upphandlingar. Det är därför inte märkligt att 63 procent av de svarande har övervägande privata beställare* och 25 procent har privatpersoner. 21 procent har övervägande offentliga beställare.
*andel med minst 50 procent av omsättningen