ABK 09 – branschens standardavtal

Sveriges kommuner och regioner – SKR är en av medlemmarna i Byggandets Kontraktskommitté (BKK) och har företrätt de kommunala beställarnas intressen vid tecknandet av standardavtalet. Målsättningen har varit att utforma bestämmelserna på ett sätt som utifrån ett övergripande branschperspektiv tillgodoser såväl beställarnas som konsulternas intressen vid genomförande av konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. ABK 09 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna och reglerar bland annat konsultens ansvar – till vilket branschens försäkringsgivare har anpassat basomfattningen av konsultansvarsförsäkringen.

Avsteg från standardavtalet innebär ofta en ökad risk för konsulten och svårigheter att teckna en försäkring. Ibland avstår arkitekter till och med från att skicka anbud eller intresseanmälningar till upphandlingar som innehåller omotiverade avsteg från ABK 09, vilket i sin tur begränsar konkurrensen och på sikt kan innebära att den upphandlande myndigheten går miste om ”bästa” anbud.

Frågan är om det ens är nödvändigt att göra avsteg från ABK09 för att uppnå syftet med upphandlingen?

Avsteg från ansvarsbestämmelserna i ABK 09 kan innebära att arkitekten inte är fullt försäkrad avseende konsultansvaret.

Om en upphandlande myndighet ställer krav om utökat ansvar och det rör sig om ett ramavtal där uppdragen som förutsätts avropas under avtalstiden ännu inte är kända är det omöjligt för försäkringsgivare att prissätta försäkringen och det är även oklart om det ens är möjligt att försäkra ett sådant utökat ansvar. Om den upphandlande myndigheten vill ha ett i förhållande till ABK 09 utökat försäkringsskydd bör kostnaden, om sådant skydd är möjligt att försäkra, bäras av beställaren.

Enligt ABK 09 har beställaren rätt att använda och kopiera uppdragsresultatet för det med uppdraget avsedda ändamålet. Om exempelvis uppdraget är underlag för en detaljplan, får beställaren använda uppdragsresultatet till just detta. Sannolikheten att man skulle kunna använda ett sådant uppdragsresultat i något annat sammanhang är mycket liten. Om den upphandlande myndigheten vill göra ändringar i förhållande till arkitektens projektering eller kunna bygga om utan tillstånd från arkitekten är det möjligt även om det kan vara oklokt att ändra något under projektering utan att kontrollera konsekvenserna med arkitekten. I det flesta fall finns det därför ingen anledning att utöka rättigheterna till uppdragsresultatet. Det saknas därför motiv för en upphandlande myndighet att tillskriva sig rätten att fritt nyttja eller äga allt material och alla arbetsresultat som framkommer vid uppdragets utförande. Ändamålet för uppdraget ska därför noga preciseras i kontraktet.

I vissa fall kräver beställaren även nyttande- och/eller äganderätt till av samtliga datafiler som handlingarna framställts ur. Arkitekternas interna arbetsfiler innehåller i regel också företagsspecifik information som utarbetats individuellt på arkitektkontoret och som saknar relevans för det aktuella uppdraget. Den upphandlande myndigheten bör därför undvika att uppställa omotiverade villkor som kräver tillgång till arkitekternas arbetsfiler och annat internt material.

Det förekommer att villkor uppställs att arbetsresultat som upprättats av arkitekt inte får nyttjas av arkitekten utan tillstånd av beställaren. I de flesta fall är det orimligt att begränsa arkitektens rätt att använda materialet, bland annat eftersom det inom arkitektbranschen är praxis att arkitektens yrkeskunnande redovisas genom referenser av genomförda projekt. Varje projekt en arkitekt gör utgör del av den samlade kompetens som arkitekten skaffar sig och lösningar eller delar av lösningar används eller anpassas ofta till nya projekt. Lösningarna får då nya sammanhang och blir i en ny kontext del i en annan lösning. Om det handlar om ett säkerhetsklassat projekt eller av annat skäl konfidentiellt material kan det vara acceptabelt att begränsa arkitektens nyttande- och/eller äganderätt, men då bör begränsningarna motiveras och preciseras.