Till startsidan
Logga in
SVERIGES ARKITEKTERS KONJUNKTURENKÄT mars 2024

Få gröna skott på företagarnas grenar

Den första konjunkturenkäten 2024 är något mer positiv än de från andra halvåret 2023. Några få gröna skott har börjat spira, men det är framför allt de företagare med mer än 20 anställda som svarar försiktigt optimistiskt. En- och fåmansföretagarnas svar är dystrare.

Arkitektföretagarna har svarat på frågor om beläggningsgrad, orderläge och underkonsulter samt en fråga om offentliga upphandlingar. Den övergripande bilden är en bransch som är ännu mer präglad av stark ovisshet.

Beläggningsgrad

Beläggningsgraden har minskat mest för egen- och fåmansföretagarna. Nära hälften ser att deras beläggning är lägre. Bland dem med sex eller fler anställda svarar cirka en tredjedel att beläggningsgraden är lägre. Å andra sidan uppger mellan 14 och 20 procent bland företagarna med 0–20 anställda att beläggningsgraden har ökat. Ett par av fritextsvaren talar om en ökad optimism bland beställarna och något större rörelse på marknaden.

Uppåt för några få, men neråt för de flesta

Fritextsvaren från arkitekter visar en blandad bild av beläggningsgraden jämfört med september–oktober 2023. För vissa har den förändrats signifikant, för andra har det varit mindre förändringar. Ett par av fritextsvaren talar om en ökad optimism bland beställarna och något större rörelse på marknaden.

  • Större projekt och osäkerhet: Några få arkitektföretagare rapporterar om stora uppdrag, men många upplever en avmattning eller osäkerhet. Det har varit färre nya projekt och förfrågningar, vilket har lett till en minskad framförhållning och ibland en helt stillastående verksamhet.
  • Arbetsmarknad och ekonomisk påverkan: Svaren vittnar om avslutade stora jobb, färre privata beställare och en generell inbromsning på marknaden. Det har resulterat i uppsägningar och en minskad beläggningsgrad för många.
  • Förändrade arbetsförhållanden: En del arkitektföretagare har anpassat sig till förändrade arbetsförhållanden genom att minska sin verksamhet, ta tillfälliga jobb eller omvärdera typen av projekt de tar sig an. Andra har sett en ökning i vissa typer av projekt, men sammanlagt har många noterat en minskning i förutsägbarheten och stabiliteten i sin verksamhet.
  • Personliga och företagsmässiga förändringar: Vissa har gått från anställda till egenföretagare eller omvänt, vilket har förändrat deras arbetsbelastning och typ av möjliga uppdrag. Ett par små företag eller enskilda företagare nämner att de är mindre känsliga för marknadens svängningar, men majoriteten upplever fortfarande en osäker framtid.

Underkonsulter

Anlitar underkonsulter

Samtliga företagare med färre än 20 anställda svarar att antalet anlitade underkonsulter har minskat – under tio procent. De få större företagen i enkäten (med fler än 21 anställda) har istället ökat antal underkonsulter mer än de har minskat, 33 jämfört med 22 procent.

Jobbar som underkonsulter

Andelen företagare med upp till 20 anställda har färre underkonsultuppdrag nu än i höstas. Mellan 24 och 37 procent svarar att de har minskat och 6 till 11 procent att de ökat.

Färre anlitar underkonsulter

Fritextsvaren pekar på en minskad efterfrågan på underkonsulter i början av 2024 jämfört med slutet av 2023. Den övergripande trenden indikerar en utmanande tid för underkonsulter i arkitektbranschen, med några ljusglimtar för dem vars specialkunskaper fortfarande efterfrågas.

  • Blandade erfarenheter: Vissa har upplevt en minskning i uppdrag, medan andra har sett en ökning eller en återgång till normala arbetsbelastningar.
  • Minskning i efterfrågan: Fritextsvaren ger en bild av färre uppdrag och en generell minskning i arbete. Det tyder på att mindre arkitektkontor anlitar färre underkonsulter, liksom att projekt antingen har pausats eller minskat i skala.
  • Specifika fall där efterfrågan ökat: Vissa underkonsulter rapporterar att deras kompetens efterfrågas igen efter en period av ”hyvling” eller minskade uppdrag. Även om den allmänna trenden pekar på en minskning, verkar det fortfarande finnas tillfällen när underkonsulter är efterfrågade.
  • Ekonomisk osäkerhet: Företag är försiktigare med att anlita underkonsulter och håller nere kostnader, vilket återspeglas i att stora projekt halveras eller minskas.
  • Anpassning till marknadsförhållanden: Vissa av de som svarat har ökat användandet av underkonsulter, trots en osäker konjunktur. Det kan indikera anpassning till en ny verklighet, där fasta anställningar undviks till förmån för mer flexibel arbetskraft.
  • Försiktighet bland beställare: Detta leder till färre och mindre projekt, vilket direkt påverkar underkonsulter, som blir mindre efterfrågade.

Offentlig upphandling

Enkätsvaren visar att det är de större företagen som lämnar anbud inom offentlig upphandling. Av dem med 6–20 och 21 eller fler anställda har 70 respektive 60 procent lämnat anbud de senaste tolv månaderna. Bland enmansföretagarna har 77 procent inte lämnat något anbud alls och 67 procent bland dem med 2–5 anställda.

Många kritiserar offentliga upphandlingar

Fritextsvaren visar att vissa företag fortfarande deltar i och ibland lyckas med offentliga upphandlingar. Många andra undviker dem däremot, eller kritiserar systemet för att vara obalanserat och icke-gynnsamt för mindre aktörer och kvalitetsdriven arkitektur.

  • Blandade erfarenheter: Vissa företag har aktivt deltagit i offentliga upphandlingar, speciellt de som ofta ger anbud för kommunala ramavtal eller specifika tjänster. Andra har däremot inte engagerat sig alls, på grund av orsaker som låga timpriser, bristande referenser eller branschspecifika krav.
  • Upplevelsen av offentlig upphandling: Många arkitekter uttrycker frustration över processen och villkoren för offentlig upphandling. De nämner särskilt problem som snedvriden konkurrens till stora företags fördel, höga krav som inte gynnar mindre företag, och att upphandlingssystemet (LOU) inte gynnar arkitekturkompetens eller kvalitet.
  • Ekonomisk hållbarhet och arbetsförhållanden: En återkommande punkt är att de låga timpriserna som ofta förekommer i offentliga upphandlingar inte är ekonomiskt hållbara för många företag. Det tvingar företagarna att antingen använda mindre erfaren arbetskraft som praktikanter, eller att helt undvika offentliga upphandlingar.
  • Fokus på privatmarknaden: På grund av ovan nämnda problem väljer flera arkitektföretagare att satsa på den privata sektorn. De anser att de har större chans att arbeta under bättre ekonomiska förhållanden och i mer meningsfulla projekt.
  • Förändringar och anpassningar i strategi: Det finns förstås företagare som deltar aktivt i och vinner upphandlingar. Dessa anpassar sig till marknadsvillkoren, ofta genom att samarbeta med andra företag eller genom att inrikta sig på nischer där de kan vara mer konkurrenskraftiga.

Orderläget

En majoritet av samtliga svarande uppger att orderläget har minskat eller är ungefär detsamma. Mellan 12 och 20 procent svarar att det har ökat – det är en- och fåmansföretagarna som ser den minsta ökningen. Fritextsvaren vittnar om en osäkerhet om projekt blir av, mindre skala på projekten och om (ännu) kortare framförhållning.

Ökad osäkerhet hos arkitektföretagarna

Fritextsvaren tyder på att många arkitekter står inför en utmanande period med minskade order, ökad osäkerhet och kortare framförhållning. Även om vissa har sett en stabilisering eller en liten ökning i vissa typer av projekt, är den allmänna bilden en av försiktighet och osäkerhet om framtiden.

  • Stabilisering – för vissa: En del arkitektföretagare rapporterar att orderläget är ungefär detsamma som tidigare. Detta tyder på en stabilisering i vissa segment av marknaden, även om det inte nödvändigtvis betyder att läget är bra.
  • Projekt som inte realiseras: Några svarar att fler projekt har varit på gång men inte har blivit av, på grund av höga kostnader, osäkerhet kring hyresgäster eller upphandling. Det pekar på fortsatt osäkerhet i branschen.
  • Minskade order och ökad osäkerhet: Flera företagare berättar om noll order eller en minskning i orderläget. Kortare framförhållning och avsaknad av långsiktiga projekt blir allt vanligare.
  • Mindre och mer sporadiska projekt: En trend är att mindre projekt ökar något, men dessa är inte nödvändigtvis lönsamma eller tillräckligt för att upprätthålla en stabil verksamhet. Många mindre projekt innebär också kortare framförhållning.
  • Framtidsperspektiv och ovisshet: Det finns en uttalad ovisshet bland arkitektföretagarna om framtiden, med vissa som inte vet vad de kommer att göra nästa vecka. Detta understryker den ökade osäkerheten i branschen.

Om företagen

Om enkäten

Konjunkturenkäten gick ut den 26 februari till drygt 850 anslutna till Företagarservice. När den stängde den 6 mars hade 322 svarat. Alla frågor jämför nuläget med det i september – oktober, förutom frågan om offentlig upphandling som rör det senaste året