Fackligt förtroendevald i kommunal sektor

MBL, Medbestämmandelagen, ger det grundläggande stödet för fackligt arbete och inflytande. Lagen innehåller bland annat regler om rätt till information, rätt till förhandling inför viktigare beslut och kollektivavtal. Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet, och arbetstagarorganisationer bjuds in för att få en möjlighet till information, att ställa frågor och lämna synpunkter och på så sätt påverka arbetsgivaren innan beslut fattas.

Sveriges Kommuner och Regioner – SKR och Arbetsgivarförbundet Pacta har tecknat ett samverkansavtal, Avtal om samverkan och arbetsmiljö med bland annat AkademikerAlliansen, där Sveriges Arkitekter ingår.

I avtalet görs en tydlig koppling mellan samverkan och arbetsmiljö. Genom att träffa ett lokalt samverkansavtal kan parterna ta om hand både den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av medbestämmandelagen och den samverkan som regleras i arbetsmiljölagen i ett och samma avtal.

Samverkansavtal är ett kollektivavtal som oftast ersätter delar av den informations- och förhandlingsskyldighet som arbetsgivaren åläggs enligt MBL.

Samverkansavtalet ligger till grund för en bättre verksamhet och arbetsmiljö. Samverkan är extra viktigt när verksamheten står inför förändringar där det inte finns några enkla svar. Här behövs olika kompetenser för att skapa de mest kreativa lösningarna.

Samverkan är ett sätt att förena och utveckla Medbestämmandelagens regler om informations- och förhandlingsskyldighet med arbetsmiljölagens bestämmelser. Att samverka är att göra arbetsklimatet mindre formellt och mer demokratiskt. Att samverka innebär att vi skapar förutsättningar för allas möjlighet att delta och påverka.

Oavsett om formerna mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen regleras av MBL eller av ett samverkansavtal är det viktigt med goda relationer mellan parterna. Utan goda relationer minskar möjligheterna för arbetstagarorganisationen att verkligen kunna påverka arbetsgivaren innan de fattar sitt beslut. Ju tidigare parterna börjar tala med varandra i en process desto större möjlighet finns det att det blir ett beslut som gagnar verksamheten.

Med ett samverkansavtal ges förutsättningar till dialog i syfte att skapa bättre verksamheter och friska arbetsplatser. Samverkan är en process som förutsätter en vilja att samverka och att förhållningssättet genomsyrar hela organisationen. Där samverkan fungerar bra mellan chef, medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud fungerar både beslutsprocesser och det systematiska arbetsmiljöarbetet bättre.

För att få samverkan att fungera på alla nivåer, behövs en tillitsfull dialog där alla är delaktiga och tar ansvar.

Välfärd, kvalitet och hälsa i samverkan genom att alla medarbetarna involveras, att kompetens och erfarenheter tillvaratas. Välfärdens arbetsgivare blir attraktivare med bättre verksamhet och friskare arbetsplatser.

Ett lokalt samverkansavtal tecknas med varje förbund – vilket är en förutsättning för att det ska gälla. Lokala samverkansavtal inom den kommunala sektorn bygger på det centrala Samverkansavtalet, MBL och Arbetsmiljölagen. Dessa lokala kollektivavtal är anpassade efter olika arbetsgivare och ser därför olika ut.

Samverkan är ett sätt att få medarbetarna aktiva i diskussioner som gäller hälsa, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling. Genom att träffa lokalt samverkansavtal uttrycker de lokala parterna en gemensam ambition och en modell för hur arbetet ska gå till.

Samverkan har fokus på utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar där alla medarbetare kan vara delaktiga och har möjlighet att direkt påverka sin arbetssituation. Detta innebär att våra medlemmar får ett större inflytande.

Samverkan sker även på ett verksamhetsövergripande plan i samverkansgrupper som består av representanter från arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna.

Din roll som lokal förtroendevald i kommunen innebär framför allt att vara aktiv i samverkansgrupperna och företräda dina kollegor som är medlemmar i Sveriges Arkitekter i alla frågor som tas upp i samverkan.

Det är vanligt att Sacoförbunden lokalt organiserar sig i så kallade Sacoråd, eller Sacoförening, där varje förbund kan finnas representerat. Dessa brukar representera Sacomedlemmarna i frågor som är verksamhetsövergripande vilket framförallt sker i central samverkan. Representationen kan se olika ut i olika kommuner och framgår av det lokala samverkansavtalet.