Strejk och konflikt – så funkar det i praktiken

När avtalsförhandlingar kör fast kan det yttersta påtryckningsmedlet bli aktuellt – strejk. Men vad innebär det egentligen att gå i konflikt, vilka regler gäller, och hur fungerar den svenska modellen i praktiken?

När kollektivavtalsförhandlingar kör fast och inget nytt avtal är på plats efter att det gamla löpt ut, kan fackförbund ta till konfliktåtgärder. Det mest kraftfulla vapnet är strejk – att medlemmarna helt eller delvis avbryter sitt arbete för att sätta tryck på arbetsgivarsidan.

Lagligt att stejka

Strejk är en laglig åtgärd i Sverige, men den får bara användas under vissa förutsättningar. Under den tid ett kollektivavtal gäller råder så kallad fredsplikt. Det betyder att varken fack eller arbetsgivare får ta till konfliktåtgärder. Men när avtalet har löpt ut och förhandlingarna inte leder till resultat, inträder ett avtalslöst tillstånd. Då är det möjligt för facket att varsla om konflikt.

Varslet måste lämnas minst sju arbetsdagar innan konflikten inleds. Det skickas både till arbetsgivaren och till Medlingsinstitutet, som då kan gå in och försöka medla mellan parterna.

Förutom strejk kan facket använda andra typer av konfliktåtgärder, som övertidsblockad, nyanställningsblockad eller mertidsblockad. Vilken åtgärd som används beror ofta på vilken effekt man vill uppnå, och hur stor påverkan det får på arbetsgivaren.

Facket ersätter ekonomiskt

En konfliktåtgärd innebär alltid att den anställda står utan lön, men facket kan i stället betala ut konfliktersättning – en ekonomisk ersättning som finansieras av medlemsavgifter. Under tiden gäller särskilda regler, och facket har kontakt med de medlemmar som berörs.

Även arbetsgivarsidan kan vidta åtgärder. Lockout är den vanligaste – att stänga ute medarbetare från arbetsplatsen och löneutbetalning. Men det är mindre vanligt i dagens förhandlingar.

När en lösning nås och ett nytt avtal tecknas, avslutas konflikten. Alla återgår i regel till arbetet som vanligt – men med nya villkor på plats.

Fakta – Den svenska modellen

Arbetsmarknaden i Sverige regleras i huvudsak genom kollektivavtal – avtal som sluts mellan fackförbund och arbetsgivare.
Staten sätter ramar genom lagstiftning, men blandar sig inte i innehållet i avtalen.
Under ett avtals giltighetstid gäller fredsplikt. Då är det inte tillåtet att strejka eller vidta andra konfliktåtgärder.
När ett avtal har löpt ut och förhandlingarna inte leder till en överenskommelse, kan facket varsla om konflikt.
Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som kan kopplas in när parterna behöver hjälp att komma vidare i förhandlingarna.