Ge oss lättnader för att bygga klimatsmart

Den nya regeringens budget har nu presenterats och vi kan konstatera att det inte finns några reformer på arkitekturpolitikens område eller för hållbart byggande. I det bredare perspektivet av byggande så utfasas de redan avvecklade byggsubventionerna och energieffektiviseringstödet för flerbostadshus som väntat och ett nytt stöd för el- och energieffektiviserande åtgärder i småhus med låg energiprestanda föreslås.

Budgetpropositionen ger, till skillnad från Tidöavtalet och regeringsförklaringen, några fingervisningar om vad regeringen vill jobba vidare med under mandatperioden.

Regeringen aviserar bostadspolititiska reformer som ger incitament för ökat byggande (särskilt bostäder för de som har svårt att komma in på bostadsmarknaden), som möjliggör för fler att äga sitt boende och för att öka tillgången till byggbar mark. Regeringen vill också uppmana och stimulera kommunerna att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Regeringen konstaterar också att ”förutsättningarna att skapa goda och attraktiva livsmiljöer ser olika ut i olika delar av landet, och en hållbar politik för samhällsplanering, bostäder och byggande måste utformas för att möta utmaningar i så väl storstäder, mindre städer och tätorter som på landsbygd.”

Regeringen vill att reglerna för att bygga ska förenklas. De uppger att det uppdrag som Boverket fick av den förra regeringen, att göra en översyn av Boverkets bygg- och konstruktionsregler (BBR), kommer att fortsätta. Det finns en bred politisk enighet att skapa ett förenklat regelverk i syfte att bidra till ett snabbare och billigare byggande. Förbundet oroas över vilka effekter dessa kommande förändringar kan få för kvaliteten i den byggda miljön och befarar att kortsiktiga perspektiv och vinstintressen (branschintressen) får större genomslag i regelförändringarna än de boendes perspektiv, hållbarhet och kvalitet (allmänintresset).

Vad gäller ändringar i plan- och bygglagen (PBL) så är det enda som uttryckligen nämns i budgeten en översyn av kraven på bygglov för integrerade solceller. Väl så med solcellerna men bostadsminister Andreas Carlsson har utanför budgeten lovat fler, mindre önskvärda, bygglovsförändringar under mandatperioden. Vi har tidigare sett så kallade förenklingar (ni minns väl Friggebodarna, Attefallarna, Bolundarna och altanerna?) som i stället komplicerat såväl tillämpning som tillsyn av PBL samt krockat med EU-regler. Inga fler sådana, tack!

På arkitekturpolitikens område aviseras inga konkreta åtgärder, men vi utgår såklart ifrån att de fristående expertkommittéerna som ska ta fram förslag på svensk kulturkanon lyfter arkitektoniska verk.

Regeringen konstaterar att målet för arkitektur, form och design och arbetet med gestaltad livsmiljö visserligen är omfattande och komplext samt utmaningen att åtgärder för att få effekt måste få genomslag i såväl processer med långa tidshorisonter som hos andra aktörer, men att de åtgärder som vidtagits ändå redan har bidragit till måluppfyllelsen. Det gäller till exempel spridande av kunskap och vägledningar, utvecklat arbete med förebildlighet och samverkan. Regeringen hänvisar också i sin resultatuppföljning till vårt förbunds kartläggningar av antalet kommuner som har eller är på gång att ta fram en arkitekturpolicy (en ökning från 112 (2019) till 146 kommuner (2021). Det gör oss glada för vi gör dessa undersökningar i just detta syfte; att stötta såväl kommunernas arkitekturarbete som uppföljningen av den nationella arkitekturpolitiken.

Regeringen bedömer att åtgärderna och resultaten har givit bättre förutsättningar för att medvetet arbeta med arkitektur, form och design. Men viktigast av allt, regeringen konstaterar också att arkitektur, form och design är viktiga perspektiv i arbetet för den gröna omställningen. Det är en viktig insikt som vi hoppas kan få mycket större genomslag även på bygg- och bostadspolitiken.

För när det gäller hållbart byggande redogör regeringen enbart för införandet av klimatdeklarationen och de uppdrag Boverket fått att dels utreda ett snabbare införande av gränsvärden för klimatpåverkan från byggnader och dels att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetssektorn. Men här saknar vi tyvärr en viljeriktning från regeringen vad de tänker göra.

Klimatkrav på byggandet och en cirkulär byggekonomi är helt centrala för att klimatomställningen ska lyckas. Byggbranschen har en mycket hög klimat- och miljöpåverkan, men de goda nyheterna är att många aktörer i branschen har både verktyg och vilja för att underlätta klimatomställningen. De står redo med tekniska och arkitektoniska lösningar för klimatsmart, cirkulärt byggande och är beredda att söka fler nya lösningar. Lägg ribban efter dem och inte efter de delar av byggbranschen som varken vill förändra och innovera. Det hämmar utveckling och innovation.

En cirkulär ekonomi i byggbranschen där återbruk får ett värde och avfall ett pris är vägen framåt. Här måste regeringen skapa förutsättningarna. Regelverk och skatter ska gynna återbruk av byggnader och material i stället för tvärtom, som i dag. Vi vill att regeringen fortsätter och skyndar på det arbetet. Annars kommer vi inte att kunna minska byggsektorns klimat- och miljöpåverkan.

Så, nya regeringen, ge oss lättnader för att bygga klimatsmart i stället för lättnader att bygga snabbt och fel!