Ingen snabb vändning för ekonomin

Arbetslösheten stiger under året och fortsätter stiga in på 2025, men enligt prognoserna utan någon dramatisk ökning.

Det finns alltid en osäkerhet i prognoser för ekonomin. Exempelvis förutsåg ingen (utom möjligen några ytterst få) pandemin och dess samhällsekonomiska effekter, eller konsekvenserna av Rysslands attack mot Ukraina. Sådana chocker är svåra att förutse.

Däremot finns det i dagsläget flera faktorer som kan göra att ekonomin utvecklas på helt annat sätt än det förväntade. Krigen kan utvidgas, konflikterna mellan USA och omvärlden kan öka, EU-samarbetet försämras och skillnaderna i samhället öka. För ekonomin kan det betyda minskad handel, svagare tillväxt och ökad arbetslöshet.

Prognosmakare vill veta så mycket som möjligt om hur hushåll och företag ser på sin ekonomi och hur de tror att den kommer att utvecklas. Viktiga data samlas in av Konjunkturinstitutet, vars prognoser kan ses som det officiella riktmärket. De tar även månadsvis fram en konjunkturbarometer som många andra bedömare av det ekonomiska läget lutar sig emot. Den senaste kom i slutet av mars.

Barometern bygger på flera frågor till företag och hushåll som vägs ihop till ett index. Det blir en indikator på det ekonomiska stämningsläget. För hela näringslivet har den legat under sitt historiska genomsnitt sedan mitten av 2022, fallit fram till våren 2023 och varit på den nivån fram till januari 2024 då den började öka. Men den visar fortfarande på ett svagare stämningsläge än normalt.

Anställningsplanerna för hela näringslivet pekar inte på någon ökning av personalstyrkan framöver. Signalen är inte en snabb vändning. I stället kommer ekonomin fortsätta hanka sig fram.

I de flesta branscherna är läget sämre än vanligt, men det har förbättrats i många branscher under 2024. Byggbranschen avviker – där pekar indikatorn fortfarande nedåt. Stämningsläget är dåligt och anställningsplanerna är pessimistiska. Signalen är fortsatt kämpigt för byggande och anläggning under året. Kanske blir det först när räntorna börjar sjunka som utsikterna för branschen ljusnar.

För hushållens del har stämningsläget varit mörkt sedan inflationen tog fart – ja, faktiskt sämre än vid någon annan lågkonjunktur under 2000-talet. Indikatorn har trendat uppåt ett tag, men stämningsläget är nästan lika svagt som under pandemin. Kostnadsökningarna har påverkat många hushåll mycket negativt. Däremot har hushållen positiva förväntningar på den ekonomiska utvecklingen framöver. Det kan bero på att inflationstakten har avtagit och att de vet att räntorna kommer falla under året, vilket är positivt för hela ekonomin.

Prognoserna pekar entydigt på minskade räntor under 2024. När de börjar påverka de ekonomiska besluten kommer vi förhoppningsvis också se positiva signaler inom många branscher. Tills dess kommer ekonomin utvecklas svagt.

Inflationen tog fart i slutet av 2021 och fortsatte öka fram till toppnivån i januari 2023, då ökningstakten var drygt tolv procent. Sett över hela 2023 ökade priserna med över åtta procent, den högsta ökningstakten sedan 1991. Priserna ökade betydligt långsammare i början av 2024 och prognosen just nu är att ökningstakten kommer ligga runt två procent till sommaren.

Flera faktorer ligger bakom prisökningarna. En är efterfrågan på varor och tjänster. Under pandemin renoverade många sina hus och lägenheter, vilket medförde ökad efterfrågan på byggvaror. När pandemin var över ville många resa, bo på hotell och gå på restaurang. Den ökade efterfrågan på samma varor och tjänster gjorde att företag passade på att höja priserna.
Samtidigt var det brist på konsumtionsvaror och insatsvaror till industrin på grund av att de inte kunde produceras och fraktas under pandemin. Det skapades ett underskott på produkter som har tagit tid att jobba bort. Utbudsbristen är den andra faktorn bakom inflationen. Ytterligare en faktor var den kraftiga ökningen av elpriserna i samband med Rysslands attack mot Ukraina.

Inflationen har medfört att Riksbanken har höjt styrräntan från noll procent i april 2022 till fyra procent september 2023, en nivå som fortfarande gäller. När styrräntan höjs får det negativa effekter för hela ekonomin. Bankerna höjer räntorna på lån och krediter, något som ökar företagens investeringskostnader och minskar hushållens konsumtionsbenägenhet. Företagen skjuter på investeringarna och hushållen på bostadsköpen. Efterfrågan minskar, aktiviteten i ekonomin avtar och inflationstakten faller.

När räntor höjs är det svårt att förutse hur mycket ekonomin kommer att påverkas. Företag kämpar i början på med de ökade kostnaderna men de når en gräns då de måste skära ned för att hålla kostnaderna i schack. När den gränsen nås beror bland annat på företagens räntekänslighet.

Samtidigt betyder hushållens ökade kostnader att de konsumerar mindre, vilket gör att företagens intäkter minskar. Det kan också resultera i personalnedskärningar, men det går att observera först när arbetslösheten stiger.