Ja till gestaltad livsmiljö i Kultursamverkansmodellen

Sveriges Arkitekter har besvarat remissen av betänkandet Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun (SOU 2023:58) där en förändring av Kultursamverkansmodellen föreslås. Vi avstår att yttra oss över de mer tekniska systemförändringarna som föreslås då arkitekturen idag inte omfattas, men har lämnat synpunkter på de delar som rör gestaltad livsmiljö.

– Vi tycker i likhet med utredaren att ett så viktigt kulturområde som gestaltad livsmiljö också borde kunna främjas genom att bli en del av kultursamverkansmodellen. Den utveckling vi ser inom samhällsbyggnadspolitiken går tyvärr ofta tvärsemot det kulturpolitiska målet för gestaltad livsmiljö så här blir kulturpolitiken mycket viktig, säger Sveriges Arkitekters samhällspolitisk chef Margareta Wilhelmsson.

Förbundet delar utredarens uppfattning att kraven på utformningen av den byggda miljön behöver stärkas i plan- och bygglagen genom en översyn och att de estetiska ämnena i grundskolan och gymnasiet måste tillmätas större vikt. Dessutom vill förbundet även se undervisning om arkitektur i grund- och gymnasieskolan.

Att stötta, synliggöra och uppmuntra kommunernas arkitekturpolicyarbete är en viktig del av förbundets arbete, som utredningen också uppmärksammat.

– Vi håller med om att staten bör främja arbetet med kommunala arkitekturpolicyer. Eftersom det behövs både en arkitekturpolicy och en arkitekt i en nyckelroll för ett framgångsrikt strategiskt arbete med arkitektur i kommunen, föreslår vi ett riktat stöd så att alla kommuner kan ta fram en arkitekturpolicy och ha en egen stads- eller kommunarkitekt, säger Margareta Wilhelmsson.

Förbundet är också positiva till ett starkare skydd för såväl konstnärlig frihet som armlängds avstånd då konstens och kulturens oberoende på många håll i landet ifrågasätts och överträds i den politiska styrningen samt håller med utredningen om att enprocentsregeln behöver följas i mycket större utsträckning av byggande offentliga aktörer.