Ja till stöd för gröna och trygga samhällen
Sveriges Arkitekter har lämnat ett yttrande till finansdepartementet över ett förslag till förordning om stöd för gröna och trygga samhällen. Förbundet är positiva till stödet men påtalar samtidigt risken för målkonflikter mellan gröna lösningar och trygga lösningar.
Sveriges Arkitekter är positiva till politiska styrmedel för att lösa de stora klimat- och miljöutmaningar som svenska städer idag står inför. På samma sätt är det av största vikt att utveckla socioekonomiska områden som missgynnats när det gäller stadsbyggnad. Däremot, anser förbundet, är det inte optimalt med en åtgärd som samtidigt ska ge såväl gröna lösningar som trygga lösningar, då bakgrunden är två olika problem.
– Vi anser att det vore lämpligare om problemen tacklades från varsitt håll. Ett stöd för gröna städer som kan sökas för åtgärder i hela den byggda miljön och ett annat för trygghetsstärkande åtgärder i utsatta områden, säger Sveriges Arkitekters samhällspolitiska chef Margareta Wilhelmsson.
Kunde nyttjas mer effektivt
Sveriges Arkitekter menar att på så sätt hade förmodligen skattepengarna kunnat nyttjas mer effektivt.
– Men med det sagt så är vi positiva till förslaget och tillstyrker det, men med några synpunkter.
Förbundet tycker att det är utmärkt att regeringen vill jämna ut städers ojämlikhet och minska segregationen mellan olika områden och skapa mer varierande platser. Men om huvudsyftet är att stärka ekosystemtjänster och öka grönytorna så behövs även analyser göras för var ekosystemtjänster kan skapas, skyddas, stärkas eller skippas i stort.
– Åtgärder för att öka ekosystemtjänster behövs över hela staden och är inte avgränsade till socioekonomiskt utsatta områden.
Krav på gestaltningskompetens
För att kunna förena ökad trygghet med fler ekosystemtjänster krävs en god och medveten gestaltning som kan bäras genom hela processen av planering, byggande och förvaltning. Krav på gestaltningskompetens i alla skeden borde därför vara ett måste, menar Sveriges Arkitekter.
– Ekosystemsinsatser som görs behöver vara anpassade efter platsen och dess förutsättningar för att de ska vara effektiva. Det finns en risk att man applicerar ”universallösningar” där det i verkligheten kan krävas mer specifika insatser. Därför bör det ställas krav på att personer som besitter sådan kunskap, som landskapsarkitekter gör, inkluderas i projektet, säger Margareta Wilhelmsson.
