Nominerade till Arkitekturpris i Västmanland 2022

De nominerade verken till arkitekturpris i Västmanland 2022 är:

”Det nya ridhuset på Frösåkers gård har uppförts med höga ambitioner. Bland annat för att smälta in i den kulturhistoriska godsmiljön och dess arkitektur. Ridhuset har både underordnat sig sin omgivning samtidigt som det vågar ta plats och tydligt berätta om sin tillhörighet till godset.

Byggnaden inrymmer förutom ridhus också stall och serviceutrymmen samt även övernattningsrum för de som kommit långväga.

Fasaderna har bland annat försetts med matrisgjutna friser och pilastrar av betong. Byggnaden är således till det yttre en pastisch av historisk arkitektur. De invändiga materialen är valda med omsorg för att hålla över tid och klara hästarnas temperament.

Den genomgående höga ambitionsnivån i gestaltning, funktion, materialval och detaljer bidrar till att skapa en arkitektur av hög kvalitet.

Ridhuset är ett gott exempel på hur arkitektur kan förstärka platsens identitet och samtidigt tillföra nya ändamålsenliga lokaler i en kulturhistoriskt känslig miljö.”

”Västerås var under större delen av 1900-talet en av Europas modernaste industristäder. I seklets mitt där framtidstron var som allra mest brinnande stod Gasklockan klar. I en klassisk industribyggnad med brunrött tegel stoltserade ASEA med stadens mest moderna bilverkstad och byggnaden fylldes snabbt med verksamheter av olika slag. Med tiden lämnade ASEA och successivt förvandlades byggnaden från modern och ändamålsenlig till övergiven och sliten.

I en tid när mycket av det gamla får ge vika för det nya, när viljan att sätta moderna avtryck är stark och vår livsstil förändras är det uppfriskande att ASEA:s gamla bilverkstad har fått nytt liv i sin gamla kostym. Industriarvet är fortfarande avläsbart, samtidigt som ombyggnaden med sin exteriör och interiör tillför en samtida karaktär. Ur den massiva tegelkolossen har mittpartiet helt sonika skurits ut och gett plats åt en vacker ljusgård där historiska balkar, luftiga trappor och gångbroar binder samman verksamheter och människor i huset och blir ett nav i en byggnad som fylls på med nytt liv. Konstverket Light stream böljar sig genom byggnaden – utifrån och in och ut igen och förstärker platsens och byggnadens flöde och energi.

Hållbart byggande är förmågan att kunna se mer värde i byggnaderna som finns och bygga om, bygga till och bygga på klimatsmart utifrån ett material- och resursperspektiv. Det är också viktigt att påminna oss om att den byggda miljön påverkar oss alla varje dag, och att den kan få oss att må bra och trivas. Den omvandlade ”NAVET” kombinerar byggnadshistoriskt värde, samhällshistoriskt värde, arkitektoniskt värde och miljöskapande värde på ett sätt som Västerås kan vara stolt över.”

”En viktig plats i staden och som entré till Kulturskolan Växhuset. Platsen upplevdes tidigare som lite otrygg och mörk. Nu har den blivit en tilltalande plats för alla oavsett ålder. Här kan barn leka och gamla vila på sittplatserna. Bland annat under de magnifika lönnarna mot Kopparbergsvägen. Formspråket är lekfullt och plektrum-formen återkommer i olika skepnader. Till exempel som en kalejdoskopisk belysning på den nya evenemangsplatsen. Tillgängligheten till Växhusets entré, där det förut var en hög trappa, har förbättrats genom att marknivån höjts till en svagt sluttande entréväg som sveper upp mot en mer inbjudande huvudentré. Södra sidan av rampen bildar gradänger mot en scen. Den andra sidan, mot norr, har blivit en spännande lekplats med en klättervägg. Platsen har även fått ny varierad växtlighet och några träd har tagits bort. Detta har bland annat inneburit en bättre kontakt mellan Växhusets entré och Smedjegatan. Även statyn Kunskapens träd har blivit mer framträdande. En viktig plats i staden har fått en ny gestaltning för att bättre passa alla Västeråsare.”

”Byggnaderna i Mimerkvarteret uppfördes under första halvan av 1900-talet. Samtliga ingick i Aseas behov av lokaler för tillverkning av små och stora generatorer liksom för ytbehandling och lager. Verksamheter som idag är helt nedlagda. Några av industribyggnaderna har rivits men många har byggts om till allt från bostäder, skolor, kontor och museum.

Den gamla industribebyggelsen i kvarteret utstrålar fortfarande monumentalitet, rationalitet och stabilitet. Egenskaper som inspirerar och passar nya funktioner.

Byggnaden B26 har genom en om- och påbyggnad förvandlats från en sluten och sotig industribyggnad till ett modernt kontorshus med en attraktiv gård och takterrass. Dessutom med ett kreativt ”coworkingspace” på bottenplanet tillsammans med en rustik restaurang.

Omvandling av industriområden med hänsyn till den kulturhistoriska miljön ligger i tiden. Att spara på resurser genom att ta tillvara, återbruka, utveckla och komplettera det redan byggda kommer att vara nödvändigt om vi ska klara omställningen till ett hållbart samhälle.

Här har visionerna om framtidens urbana kontor realiserats genom medveten och omsorgsfull arkitektur med avstamp i Västerås historiska industriidentitet.”

”Det är inte ofta det skrivs en bok om byggnader eller arkitektur i Västerås. Bara därför kan det vara anledning att uppmärksamma denna faktaspäckade bok om katedralen i Västerås. Här är det stadens märkligaste byggnad, som i år fyller 750 år, som ingående beskrivs. Byggnaden och dess inventarier analyseras på ett mycket förtjänstfullt sätt och det är inte vem som helst som har skrivit boken utan en av landets mest renommerade arkitekturhistoriker nämligen professor emeritus Fredric Bedoire.”