Sveriges Arkitekter ställer krav på bostadsministern
Sveriges Arkitekter träffade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson tisdag den 20 juni med anledning av lågkonjunkturen i arkitektbranschen. På mötet framförde förbundsdirektör Tobias Olsson och samhällspolitisk chef Margareta Wilhelmsson förslag på politiska förändringar. Se hela listan nedan.
Förbundets fokus i rådande lågkonjunktur är på två saker:
- Få ner arbetslösheten bland arkitekter
- Transformation – klimatomställning i byggsektorn
Arbetslösheten bland våra medlemmar som också är anslutna till a-kassan var för maj månad 3,3 procent och har stigit kraftigt sedan i höstas.
Klimatpåverkan kan minskas med arkitekturen som verktyg. Det handlar inte bara om att byta till klimatsnålare material, utan om hur, och vad, vi bygger – och hur det utformas. Designdriven hållbar innovation och problemlösning görs av arkitekter varje dag.
De nyexaminerade kommer ut i en lågkonjunktur, där kön till jobben helt plötsligt är lång och där de dessutom hamnar längst bak i kön. Vi ser i en färsk enkätundersökning vi gjort bland nyexaminerade att bara var tredje som examinerades 2021, 2022 eller nu i år, 2023, har jobb som arkitekt och att det bara är en fjärdedel som ser positivt på sina framtida utsikter att få jobba som arkitekt – hälften har en negativ syn på framtiden. Vi är rädda för att många av de nyexaminerade arkitekterna riskerar att lämna branschen helt, samtidigt som många går i pension.
En låg arbetslöshet bland arkitekterna är inte bara viktigt för våra medlemmar och för företagens affär, utan också för hela samhällsbyggnadssektorn och vår byggda miljö. Utan arkitekterna som jobbar i tidiga skeden – på kommunerna med PBL för att skapa byggrätter och på företagen för att rita fram bostäder med mera åt byggherren – så har vi inget byggande att realisera när konjunkturen vänder. I högkonjunktur är det stor brist på arkitekter och en i princip helt obefintlig arbetslöshet (och där vi på denna sida milleniet har förlitat oss på EU:s inte marknad och inte minst på arkitekter från Danmark, som haft cirka 15–20 procent av sin omsättning i Sverige.)
Men lösningen är inte heller att ”bara” hitta en väg tillbaka till hur det var före lågkonjunkturen. Vi må ha en byggkris – men vi har också en helt överskuggande klimatkris. Det finns ju en målkonflikt i att fortsätta bygga på det sätt vi gör i dag och klara av våra klimatmål. Arkitekterna är nyckeln i den målkonflikten. Klimatpåverkan kan minskas med arkitekturen som verktyg. Det handlar inte bara om att byta till klimatsnålare material, utan om hur, och vad, vi bygger – och hur det utformas. Designdriven hållbar innovation och problemlösning görs av arkitekter varje dag. Denna lågkonjunktur kan ge oss förutsättningar att proaktivt arbeta för en snabbare och mer kraftfull omställning genom kunskapsutveckling.
Sveriges Arkitekters 15 önskemål om politiska förändringar
- Inför ett RIT-avdrag för klimatförbättrande arkitekttjänster som kan nyttjas av privatpersoner som i sitt småhus tillskapar en hyresbostadsenhet, tillskapar flera rum eller energieffektiviserar. Det behövs fler bostäder för att lösa bostadsbristen. Men vi behöver hitta fler vägar dit än enbart nyproduktion. Vi behöver nyttja det befintliga byggnadsbeståndet bättre och låta det bli en pusselbit för att tillskapa fler bostäder. Arkitekten är den konsult som kan hitta de lösningar som det kräver. Det är viktigt att det här blir den enskilda människans reform och inte en väg för kommersiella aktörer att exploatera småhusområden och förändra dess villakaraktär. Det leder också till ett effektivare nyttjande av befintlig boyta, vilket är klimatsmart, och en ny samhällsnyttig marknad för arkitekter att ta sig an.
- Kräv bygglovshandlingar som är kvalitetssäkrade av arkitekter i lagstiftning för att säkerställa skönhet, funktionalitet, hållbarhet och kvalitet och våra gemensamma livsmiljöer. I dag krävs det inte att en expert tar fram ritningar för bygglov, men menar vi allvar med ambitionen för goda hållbara livsmiljöer borde det vara så. Inte minst kommer detta behov att bli uppenbart i och med EU-kravet på energirenoveringar. Energirenoveringar är bra men det får inte leda till en slit- och-slängvåg där livscykelperspektivet på renoveringsåtgärderna saknas. Där fungerande fönster i kärnvirke rivs ut och blir avfall för att ersättas av fönster som inte går att underhålla. Det är varken klimatsmart eller resurssmart. Det är också viktigt att renoveringar görs på ett sätt så att inte kulturvärden och estetiska värden förstörs. Krav på arkitekt-lösningar minskar risken för förvanskning och förstörelse av våra befintliga byggnader och miljöer utan bidrar i stället till en hållbar utveckling av befintliga byggda miljöer.
- Inför ett riktat stöd till kommunerna till en satsning för att anställa fler stads- eller kommunarkitekter för att säkra goda livsmiljöer och hållbara byggrätter genom att ta fram arkitekturpolicyer samt stödja och driva på omställningen. Kommunernas strategier och beslut är helt avgörande för ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande. Men kommunerna står inför stora resurs- och klimatutmaningar. Våra undersökningar visar att bara hälften av kommunerna har en stadsarkitekt och att bara sex av tio kommuner tillgodoser PBL-kravet på arkitekt genom en egen heltidsanställd arkitekt. Övriga kommuner anlitar konsulter eller delar med andra kommuner. Att inte ha en egen arkitekt innebär risker för kommunernas långsiktiga förmåga att planera och förvalta sin byggda miljö på ett hållbart sätt. Arkitekternas kunskap och lösningar är nödvändiga för kommunernas omställning till hållbart byggda livsmiljöer, där också städernas grönska och biologiska mångfald är av stor vikt.
- Stöd kommunerna med att ta fram arkitekturpolicyer. Vid vår undersökning 2021 var det hälften av alla kommuner som hade eller är var på gång ta fram en arkitekturpolicy. En arkitekturpolicy är nämligen det viktigaste strategiska verktyget för kommunens arbete med arkitektur-, hållbarhets- och kvalitetsfrågor. Vi vet att en arkitekturpolicy kan göra stor skillnad. Kommunernas ambitioner och strategiska arbete är helt avgörande för hur hållbart och bra det som byggs blir.
- Skapa möjligheter för privatpersoner att själva realisera sina bostadsdrömmar genom utökade möjligheter för enskilda att gå samman och själva beställa och uppföra små- och flerfamiljshus. Varför måste bostadsbyggande alltid ske på entreprenörernas villkor och inte på de boendes? Skapa förutsättningar för privatpersoner att i större utsträckning vara sin egen byggherre som kan beställa och bygga sitt eget hem, även när det gäller att gå samman och bygga flerbostadshus med blivande grannar.
- Säkra utbetalning av och resurser till omställningsstudiestödet och tillför mer resurser till påbyggnadsutbildningar för ekologiskt hållbart byggande för yrkesverksamma arkitekter och andra yrkesgrupper. Handläggningstiderna är idag alldeles för långa, regelverket för krångligt och påbyggnadsutbildningsutbudet till yrkesverksamma otillräckligt. Det här är en viktig reform som måste fungera – och omställningsstudier blir ännu viktigare nu när arbetslösheten ökar.
- Säkerställ att EU-kommissionens satsning på New European Bauhaus Academy också ska komma byggbranschen och arkitekterna i Sverige till dels, förslagsvis med RISE som huvudaktör. Arkitekterna har viljan och stora kunskaper om hållbart byggande men behöver mer verktyg och i stöd i fortsatt kunskapsutveckling. Vi ordnar kurser bland annat med RISE men det behövs kompetenssatsningar i mycket större utsträckning. Satsningar på kunskapsutveckling i byggsektorn skapar beredskap för att fler börjar bygga på ett mer hållbart sätt när konjunkturen vänder.
- Utökat FOU-avdrag. För att skapa möjligheter att hitta nya lösningar genom praktiknära forskning och innovation. Det är i denna lågkonjunktur vi har tid att kraftsamla för en snabbare och mer kraftfull omställning i hela branschen.
- Bredda A-kassan till att även omfatta nyexaminerade högskolestuderande. Även studerande har ett stort behov av att omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Genomför Sacos förslag om examensvillkor i a-kassan, som skulle ge studerande rätt till 100 dagars grundersättning från efter avlagd examen. Det skulle självklart förutsätta både medlemskap i en a-kassa och aktivt arbetssökande, precis som vid annan arbetslöshet. Det ger nyexaminerade möjligheter att fortsätta stå på egna ben utan att förlita sig på sina anhöriga för sin försörjning.
- Skärp och utveckla klimatdeklarationerna och inför gränsvärden. Den nuvarande lagen kräver ännu ingen begränsning av utsläppen och riskerar att bli verkningslös. Tuffa gränsvärden måste införas omgående och lagen bör omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel samt markarbeten. De bör också omfatta renoveringar och utgå från befintliga byggnader på fastigheten så att rivningar av byggnad belastar klimatdeklarationens koldioxidbudget. Det klimatvänligaste huset är nämligen det som redan är byggt.
- Inför styrmedel för att gynna cirkularitet och återbruk samt transformering av det redan byggda. Ta fram bättre regler och incitament för återbruk i byggandet. Vi behöver en cirkulär ekonomi där återbruk får ett värde, och avfall och utsläpp ett pris. Hållbarhetspionjärernas bygglösningar måste bli det nya normala. Men för att resten ska följa efter krävs att politiken höjer tröskeln så att alla andra följer efter.
- Investera i offentligt planerande, byggande och renovering. Att stat, kommuner och regioner fortsätter planera, bygga och renovera när de privata aktörerna inte gör det är en viktig konjunkturåtgärd. Många byggnader som ägs av staten, kommuner och regioner behöver bland annat energieffektiveras och det finns behov av nya byggnader, infrastruktur med mera. Även i denna nedgång blir det offentligabyggandet oerhört viktigt för byggsektorn, men nu behövs också högt ställda krav på cirkulära, klimatsmarta och hållbara metoder och lösningar.
- Gör om gör rätt med BBR (”Möjligheternas byggregler”). Byggregler är till för att skydda privatpersoner, inte byggare. I Boverkets förslag saknas alla långsiktiga perspektiv: dels hur vi bygger klimatsmart och cirkulärt samt dels samhällets ambition om goda bostäder som människor mår bra av i – med dagsljus och acceptabel takhöjd – och inte enbart en miniminivå för att skydda dem från skador och risker. När Boverket släpper sitt ansvar till byggsektorn så backar det offentliga från att företräda allmänintresset, att garantera en god, hållbar bostad. Ge ett förnyat uppdrag till Boverket att genomlysa deras förslag med kvalitets- och hållbarhetsperspektiv, samt vänta in EU-direktiv och regeringens beslut om gränsvärden i klimatdeklarationerna.
- Dra tillbaka uppdraget till Boverket att sänka krav på studentbostäder. Att försämra byggreglerna för studentbostäder ger inte fler bostäder, bara sämre sådana. Fokusera i stället på hur de nuvarande reglerna kan användas för att bygga studentbostäder som är klimat- i stället för kvalitetssnåla, anpassade för långsiktig användning och fullt användbara för alla studenter.
- Dela upp byggbranschens aktörer i era dialoger. De långsiktiga förvaltande byggherrarna och konsulterna som jobbar i tidiga skeden (t.ex. arkitekter) har en syn och incitamentsstruktur som skiljer sig från de mer kortsiktiga byggentreprenörerna och materialleverantörerna.
Bakgrund
Arbetslösheten bland våra medlemmar som också är anslutna till a-kassan var för maj månad 3,3 procent och har stigit kraftigt sedan i höstas (SCB:s siffra är cirka 6 procent och de mäter i en större population, utifrån vilka som själva uppger att de är arkitekter och med endast ett utbildningskrav på tre år, medan vi enbart har medlemmar på och från kvalitetssäkrade arkitekt-utbildningar eller validerad yrkeserfarenhet).
Det är inte en anmärkningsvärt hög siffra jämfört med riket i stort, men inte sedan 90-talskrisen har våra varselsiffror för arkitekterna varit så här höga. Vi pratar om en årstakt där cirka 10 procent av medlemmarna riskerar att gå ut i arbetslöshet, oräknat de nyexaminerade som inte har tillgång till a-kassan.
De nyexaminerade kommer ut i en lågkonjunktur, där kön till jobben helt plötsligt är lång och där de dessutom hamnar längst bak i kön. Vi ser i en färsk enkätundersökning vi gjort bland nyexaminerade att bara var tredje som examinerades 2021, 2022 eller nu i år, 2023, har jobb som arkitekt och att det bara är en fjärdedel som ser positivt på sina framtida utsikter att få jobba som arkitekt – hälften har en negativ syn på framtiden. Vi är rädda för att många av de nyexaminerade arkitekterna riskerar att lämna branschen helt, samtidigt som många går i pension.
En låg arbetslöshet bland arkitekterna är inte bara viktigt för våra medlemmar och för företagens affär, utan också för hela samhällsbyggnadssektorn och vår byggda miljö. Utan arkitekterna som jobbar i tidiga skeden – på kommunerna med PBL för att skapa byggrätter och på företagen för att rita fram bostäder med mera åt byggherren – så har vi inget byggande att realisera när konjunkturen vänder. I högkonjunktur är det stor brist på arkitekter och en i princip helt obefintlig arbetslöshet (och där vi på denna sida milleniet har förlitat oss på EU:s inte marknad och inte minst på arkitekter från Danmark, som haft cirka 15–20 procent av sin omsättning i Sverige.)
Men lösningen är inte heller att ”bara” hitta en väg tillbaka till hur det var före lågkonjunkturen. Vi må ha en byggkris – men vi har också en helt överskuggande klimatkris. Det finns ju en målkonflikt i att fortsätta bygga på det sätt vi gör i dag och klara av våra klimatmål. Arkitekterna är nyckeln i den målkonflikten. Klimatpåverkan kan minskas med arkitekturen som verktyg. Det handlar inte bara om att byta till klimatsnålare material, utan om hur, och vad, vi bygger – och hur det utformas. Designdriven hållbar innovation och problemlösning görs av arkitekter varje dag. Denna lågkonjunktur kan ge oss förutsättningar att proaktivt arbeta för en snabbare och mer kraftfull omställning genom kunskapsutveckling.
Den svenska byggbranschen är speciell. Den består till stor del av byggentreprenörer (som började som materialleverantörer, främst inom betong) som blivit sina egna byggherrar. Det finns en skarp gräns mellan långsiktiga förvaltande byggherrar och mer kortsiktiga byggentreprenörer som agerar byggherrar. Vi ser hur omställningen går trögt i en bransch där fel och fusk kostar 100 miljarder varje år och där 30 procent av allt material på byggena går direkt till avfall och deponi.