Yttrande över Boverkets rapport En mer förutsägbar byggprocess

Problembilden som beskrivs i rapporten utgår från att kommunerna gör olika tolkning av byggreglerna vilket serietillverkare av hus och byggherrar menar försvårar uppförandet av seriebyggda hus.

Sveriges Arkitekter ser ett tydligt mönster i hur politiken går mot att stärka industrialiseringen i bostadsbyggandet och hur fokus ligger på att förenkla själva produktionen av bostäder, men utan ett större medvetande om hur kvalitet garanteras och värnas.

Om problemet är att tolkning och tillämpning av byggreglerna skiljer sig åt mellan landets kommuner finns inget som talar för att bedömningen skulle bli mer enhetlig och förutsägbar genom att föra in ytterligare aktörer i processen. Även certifierade sakkunniga och certifierade byggprojekteringsföretag kan göra lika varierade bedömningar som de olika kommunerna. Tolkningsutrymmet kvarstår oförändrat.

En enhetlig och förutsägbar tillämpning bör i stället underlättas genom att stärka, behålla och utöka arkitektkompetensen och annan nödvändig kompetens i kommunerna. Stadsbyggandet är i dag mycket mer komplext än tidigare och reglerna komplexa. Tillämpningen kräver hög kompetens och arkitekter är utbildade för att garantera kvalitet.

En orsak till att kommunerna gör olika bedömningar kan vara bristen på arkitekter och arkitektkompetens. Sveriges Arkitekter genomförde kring årsskiftet 2016–17 en undersökning bland landets 290 kommuner om bemanningsstrukturen på bygglovs- och planavdelningarna. På bygglovsavdelningarna har endast 16 procent av handläggarna arkitektutbildning.

Vi menar därför att det krävs mer arkitektkompetens och på fler ställen i den kommunala organisationen. För att åstadkomma en mer enhetlig och rättssäker tillämpning bör fokus i stället vara att stärka kravet på arkitekter i kommunen, arkitektens befogenheter och kraven på kompetens.

Även kommunernas tillsynsansvar gör att det fortsatt föreligger behov av att upprätthålla den aktuella kompetensen i den kommunala organisationen. Det är därför angeläget att tillse att kompetensen inte utarmas, utan i stället förstärks.

Förstärkningen bör ske genom tillgång till fler arkitekter i de kommunala organisationerna och ytterligare kompetenshöjande åtgärder för handläggare i linje med det arbete som Boverket redan bedriver. Eftersom arkitekt är ett bristyrke behöver även, som ett led i detta, arkitektskolorna medel till fler utbildningsplatser.

Det behövs dessutom fler inriktningar på arkitektutbildningen. Exempelvis skulle en ny Master-examen kunna vara inriktad för att möta behoven inom kommunerna. Motsvarande satsning gjordes 1989 när utbildningen för Fysisk planering startades. Det gav effekt. I ovan nämnda undersökning konstaterade vi att på kommunernas planavdelningar 2016-17 hade drygt 60 procent av handläggarna arkitektutbildning, varav merparten i princip är fysiska planerare.

Vi ser också att det offentliga föredömet och den generella beställarkompetensen behöver förstärkas. Vi menar att det i stället för rapportens förslag är ovan nämnda åtgärder som krävs för att åstadkomma en mer likartad och kvalitativ bedömning över hela landet.
Sveriges Arkitekter avstyrker därmed Boverkets förslag.

För det fall regeringen ändå väljer att gå vidare med något av de alternativ som Boverket föreslår i rapporten är förslaget om certifierad sakkunnig att föredra då vi anser att detta förslag på sikt leder till bättre bostäder och bättre bostadsutformning än alternativet. Arkitekter kan i en roll som certifierad sakkunnig ställa sin kunskap och kompetens till förfogande för kvalitetssäkrade bostäder. Vi anser dock att sakkunniga absolut inte bör kunna vara anställda av bolagen eftersom det äventyrar den oberoende och sakliga bedömningen. PBL:s demokratiaspekt riskerar att förbigås. Vi avvisar därför helt sådana konstruktioner.

Charlotta Holm Hildebrand
T.f. förbundsdirektör

Margareta Wilhelmsson
Samhällspolitisk chef