Tuff arbetsmarknad väntar blivande arkitekter

En negativ trend är tydlig i Sveriges Arkitekters undersökning: de som tagit examen de senaste två åren har högre arbetslöshet, något som gäller alla utom de med planeringsarkitektexamen. Arkitektyrket är konjunkturkänsligt och nuvarande nedgång i byggandet slår hårt mot nyexaminerade 2020–23 och studenter.

Byggnads- och inredningsarkitekter är mest drabbade. De har svårast att få jobb som matchar deras utbildning. Följaktligen har de också de dystraste framtidsutsikterna. Även här syns ett brott i svaren, där de som tog examen 2020 och 2021 är mer positiva än de som gick ut 2022 och 2023.

Är du ny på arbetsmarknaden befinner du dig alltid i en Moment 22-situation, där arbetsgivare kräver erfarenhet, något som du inte har innan du får det där jobbet. För de svarande i undersökningen har denna situation förvärrats i och med coronapandemin. Förutom att byggandet tvärbromsade så minskade möjligheten till praktik, liksom anställning, kraftigt eftersom kontoren stod tomma. Utan den arbetslivserfarenhet och det nätverk praktiken ger har det blivit ännu svårare att få jobb.

Vad gör då de nyexaminerade som inte jobbar som arkitekter och inte är arbetslösa? De arbetar med annat, startar eget eller pluggar vidare. Känslan av övervintring är stark i frisvaren. De som deltar i undersökningen vill jobba med vad de utbildade sig till, under tiden drar de sig fram på olika kreativa vis.

De nyexaminerades situation i nuvarande lågkonjunktur är högt prioriterad hos Sveriges Arkitekter. Förbundet arbetar vidare med frågan och har bland annat anställt ytterligare en samordnare på kansliet för detta.

På frågan ”Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?” svarar den största kategorin, 85 personer, att de har fått jobb som arkitekt. Men 71 svarande söker jobb och 38 jobbar med annat än som arkitekt. Det är alltså fler som inte har arkitektanställning än som har det av de svarande.

Fler byggnadsarkitekter är arbetslösa, 57 svarande, än har fått jobb som arkitekt, 48 personer. Ytterligare 29 svarar att de jobbar med annat än som byggnadsarkitekt. Av jobbsökarna är fem inredningsarkitekter, av sammanlagt elva svarande med den utbildningen – alltså nästan hälften.

För landskaps- och planeringsarkitekter är arbetsmarknaden bättre, där har den absoluta majoriteten fått jobb som arkitekt. För alla professioner gäller att de som tog examen 2022 och 2023 har den högsta arbetslösheten, följt av examensår 2020 – det första pandemiåret.

Frisvaren visar att många jobbar i egen firma som frilansare, både med arkitekttjänster och annat. Vissa jobbar deltid som arkitekt, deltid med annat yrke. Någon pluggar i brist på anställning. Läs mer i bilaga 1.

67 svarande har fått jobb på privat arkitektkontor eller liknande, av totalt 84 som svarat att de fått jobb. 16 har fått jobb inom kommunen och en (byggnadsarkitekt) i en byggherreorganisation. Noteras kan att planarkitekter är eftertraktade även i privat sektor – fyra av dem har fått jobb där och fem i någon kommun. Statlig sektor har däremot inte anställt någon alls av de svarande.

En klar majoritet, 65 av 84 svarande, har en tillsvidareanställning (inklusive provanställning). 15 svarande har en tidsbegränsad anställning såsom vikariat eller projektanställning. Det går att skönja bland byggnads- och landskapsarkitekter att tidsbegränsade anställningsformer har ökat något. Fyra svarade ”annat” på anställningsform.

Omkring två tredjedelar, 197 svarande, har haft praktik under studietiden. 141 studenter ordnade det själva och 56 praktiserade inom ramen för utbildningen – 41 av dem på landskapsarkitektutbildningar, som har arbetsplatsförlagd utbildning.

Där återfinns också endast en av de 75 svarande som hade velat ha men inte gjorde praktik, att jämföra med 59 av byggnadsarkitekterna, åtta av planeringsarkitekterna och sju (av totalt elva) av inredningsarkitekterna.

Av de 81 som svarade uppgav 68 att det är svårt att få jobb om man inte har praktik i ryggsäcken. De visar också frtextisvaren, liksom att det var svårare att få praktikplats under pandemiåren. Läs mer i bilaga 2.

Flest, 208 stycken, söker arkitektjobb i privat sektor. Tätt efter kommer offentlig sektor med 182 svar. 145 personer söker ”andra jobb som känns relevanta för min utbildning” och 43 jobb de hade tidigare/under studierna.

Praktiserande arkitekt är alltså nyexaminerades karriärdröm. Om de inte får jobb på arkitektkontor är de beredda att ta andra anställningar hellre än att vara arbetslösa.

På frågan om utsikten att få jobb inom ramen för utbildningen är 69 svarande positiva eller ganska positiva. Betydligt fler, 114 personer, svarar att de är negativa eller ganska negativa. 65 svarar att de varken är positiva eller negativa.

Mest positiva är landskapsarkitekter och mest negativa är byggnads- och inredningsarkitekter. Det speglar svaren under rubriken ”Huvudsaklig sysselsättning” där de senare kategorierna är utan jobb i högre utsträckning än landskaps- och planeringsarkitekter.

Fritextsvaren på frågan ”Vad upplever du att du saknar – om något – för att få ett första jobb?” visar klart hur lågkonjunkturen i byggbranschen och pandemin slår mot nyexaminerades möjligheter att få anställning. Att vara utan arbetslivserfarenhet minskar alltid anställningsbarheten, men det blir ännu tuffare i nuvarande konjunktur. Har man inte kunnat göra praktik på grund av pandemin blir det ännu svårare.

Sammanfattningsvis visar svaren på en stor mångfald av sysselsättningar bland respondenterna, med betoning på försök att hitta anställning inom arkitektur, eget företagande och kombinationer av olika arbetsformer.

Sammanfattningsvis indikerar svaren att det finns en tydlig klyfta mellan kraven på arbetslivserfarenhet och tillgängliga möjligheter för nyexaminerade arkitekter. Att ha gjort praktik verkar vara ett starkt fördelaktigt steg för att komma in i branschen, men även att hitta praktikplatser kan vara en utmaning. Det finns en stark oro över hur nyexaminerade ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden utan möjligheten att få praktisk erfarenhet.

Det är också viktigt att notera att situationen kan variera över tid och i olika regioner, och att arbetsmarknadens förutsättningar kan påverkas av olika faktorer, inklusive ekonomin och arbetsgivarnas krav.

Sammanfattningsvis behöver nyexaminerade arkitekter oftast övervinna bristen på arbetslivserfarenhet och bygga upp sina kontakter och nätverk för att öka sina chanser att få sitt första jobb. Förbättrad kunskap om branschen och möjligheter till praktik och traineeprogram kan också vara till hjälp. Samtidigt är ekonomiska faktorer och konjunkturläge utmanande faktorer som påverkar möjligheterna för nyexaminerade att få jobb.

Sammanfattningsvis indikerar svaren på enkäten att övergången från utbildning till arbetsmarknaden inom arkitektur kan vara utmanande på grund av faktorer som krav på erfarenhet, brist på praktikmöjligheter och behovet av att bygga upp kontakter. Det finns också en önskan om mer information och stöd från utbildningsinstitut och branschorganisationer för att underlätta för nyutexaminerade att hitta sina första jobb, vilket Sveriges Arkitekter arbetar för att möta.