Handlingsplaner

Agera är en handlingsplan för Sveriges Arkitekters arbete med kulturmiljö som en avgörande faktor i omställningen till ett hållbart samhälle. Den har tagits fram av förbundets kulturmiljöråd 2021–23. Syften med planen är att ge kulturmiljö ökad synlighet, att förtroendevalda – i synnerhet akademierna – får verktyg att omhänderta frågan samt att bredda arkitekters kompetens.

Vilken roll vi tar i designprocessen, vilka aktörer vi väljer att jobba med och vilka material vi föreskriver kommer att ha betydelse för ett mer hållbart samhällsbygge.

Samhället och politiken ställer nya krav. Många lagar på klimatområdet är på gång att genomföras, men det räcker inte för att Sverige ska bli klimatneutralt till år 2045. Inom arkitekt- och byggbranschen pågår en mängd pionjärprojekt som syftar till att öka takten mot ett ekologiskt hållbart byggande. Men det behövs fler pionjärer med höga ambitioner
om vi ska nå klimatmålet.

De vi ritar för har nya värderingar och beteenden och vi måste vara i takt med dem. Vi kan åstadkomma värde genom en långsiktig funktionalitet, anpassningsbarhet och estetiskt tilltalande livsmiljöer, skapade med klok design och med minimalt klimatavtryck. Det gör vi genom att ta vara på befintliga byggnader i stället för att bygga nytt, begränsa användningen av material och bidra till en låg klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Allt detta avgörs i ett tidigt skede i designprocessen och här har arkitekten en avgörande betydelse.

En del av oss har stor makt och kan göra mycket, andra har mindre möjligheter. Alla kan göra något och något är alltid bättre än inget, men ingen har längre ett val att stå utanför, vara passiv eller fortsätta som tidigare. Det sätter såväl alarmerande klimatförändringar som lagkrav och politiska beslut stopp för.

Sveriges Arkitekters Hållbarhetsråd har kartlagt hur arkitekter bäst bidrar till den brådskande omställningen till ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande – vad varje enskild arkitekt kan göra såväl som vad arkitektkontoren kan göra. Utifrån kartläggningen har Sveriges Arkitekters styrelse tagit fram den här handlingsplanen. Se den som en inspirationskälla när du ska ställa om ditt eget arbete och din verksamhet i en riktning som både är snäll mot planeten och förbättrar chanserna att få de mest spännande uppdragen.

Den här guiden ska ge dig en orientering till hur du som arkitekt kan designa utsläppsfritt genom att lära dig klimatberäkna dina förslag och göra klimatdeklarationer.

Det här är ett komplement till Boverkets vägledning om klimatdeklaration och förtydligar vad klimatdeklaration innebär ur arkitektens perspektiv i tidiga skeden av idégenerering, programmering, planering och projektering.

Projekten i den här publikationen ger en ögonblicksbild av var svensk landskapsarkitektur befinner sig under tidigt 2020-tal. De visar hur cirkulär landskapsarkitektur kan formas, vilka estetiska kvaliteter som finns inom den och vilka värden som kan uppstå.

Landskapsarkitekter vill och kan jobba cirkulärt. I publikationen framgår hur kåren – i samarbete med andra projektdeltagare – genom projekten driver en positiv utveckling. Det handlar om lokalt och platsanpassat byggsätt, bättre sätt att samla och förmedla varor samt system för förvaring.

Syftet med Cirkulär landskapsarkitektur är att sprida möjligheterna med cirkulärt byggande för bygg- och anläggningsbranschens aktörer. Bakom publikationen står en urvalsgrupp inom Sveriges Arkitekters akademi för landskapsarkitektur i samarbete med kansliet.

Urvalsgruppen har använt två kriterier när de valt ut exemplen: Gestaltning innebär att projektet visar prov på en väl gestaltad utemiljö med arkitektoniska värden. Förebildlighet står för att projektet är en förebild i fråga om genomförande som cirkulärt landskapsarkitekturprojekt.

De åtta konkreta exemplen visar den ekologiska, ekonomiska och sociala nyttan med att tänka och jobba cirkulärt. Varje projekt beskrivs i text och bild, samt genom en förklaringsmodell med parametrarna bevarande, återbruk och långsiktig flexibilitet.