- Hem
- Så tycker vi
- Vår politik
- Vår forskningspolitik
Vår forskningspolitik
Sveriges Arkitekter arbetar för att så mycket forskningsresurser som möjligt ska vara tillgängliga för samhällsbyggnads- och arkitekturforskning. Vi vill också se förbättrade villkor för högskolornas grundforskning och för den praktiknära forskningen.
Bättre villkor för grundforskningen genom fackligt samarbete
Påverkansarbetet för bättre villkor och ökade resurser för grundforskningen driver vi tillsammans med de andra förbunden i Saco. Det gör vi eftersom våra medlemmars behov inte är unika i det avseendet och vår gemensamma röst är starkare. Sacos inspel till den aktuella forskningspropositionen tog sikte på grundforskningens villkor och förutsättningar med bland annat krav på höjda basanslag för högskolorna och stärkt kvalitet i hela utbildningskedjan.
Branschsamarbete för bättre villkor för samhällsbyggnadsforskningen
Påverkansarbetet för att optimera resurserna till och villkoren för samhällsbyggnads- och arkitekturforskning driver vi tillsammans med våra samarbetspartners i IQ Samhällsbyggnad. Sveriges Arkitekter har tillsammans med Arkus och arkitekterna i IQ Samhällsbyggnads olika utskott lyft in arkitekternas perspektiv. Vårt branschgemensamma inspel utgick från samhällsutmaningen ett hållbart samhällsbyggande med attraktiva livsmiljöer. Inspelet innehöll bland mycket annat förslag om förbättrade forskningsförutsättningar för doktorander, småföretag och ökade medel till samhällsbyggnadsforskning. Vi fick också glädjande nog branschens stöd för vårt förslag om ett nytt strategiskt innovationsprogram med fokus på livsmiljöer.
Regeringens forskningspolitik 2021–2024 i korthet
Regeringens förslag till forskningspolitik för 2021–2024 (prop. 2020/21:60, är väntat corona-tungt med stort fokus på medicinsk forskning. Förslaget kommer att behandlas av riksdagen under våren 2021.
Regeringen avser förstärka de nationella forskningsprogrammen för Hållbart samhällsbyggande – det ena med fokus på klimat och socialt bostadsbyggande och det andra med fokus på landsbygd och regional utveckling – och det är ett välkommet tillskott. Däremot är det trist att vi i branschen inte fått gehör i förslaget för vårt krav på ett nytt strategiskt innovationsprogram för attraktiva livsmiljöer.
Regeringen aviserar i stället ett omtag av de strategiska innovationsprogrammen med utgångspunkt i Agenda 2030 och färre program med större budgetar. Det återstår att se hur det arbetet landar. Det är utmärkt att RISE får medel för att bistå branscherna med genomförandet av färdplanerna under Fossilfritt Sverige (för vår del Bygg och anläggningssektorns färdplan). Vi hoppas att det kan bidra till att sätta fart på omställningen.
Regeringen tar en tydligare utgångspunkt i samhällsutmaningarna – istället för specifika ämnesområden – när de kopplar ihop forskningspolitiken med Agenda 2030. Tvärvetenskapliga forskningssamarbeten blir därmed än mer nödvändiga. Regeringen uttrycker också en ambition att knyta ihop svensk forskning med det europeiska forskningsprogrammet Horisont Europa för bättre synergieffekter. I början av 2021 utlovas dessutom en svensk strategi för deltagande i Horisont Europa.
Att högskolornas grundforskning har goda villkor är avgörande för svensk forskning. Här vill regeringen förstärka lärosätenas forskningsanslag vilket är ett nödvändigt tillskott. Det finns också förslag som berör forskningsförutsättningarna för små och- medelstora företag men här vill vi se större insatser. Det finns stora idéer på mindre arkitektkontor men begränsade förutsättningar för att satsa på forskning och innovation.
Sveriges Arkitekter vill:
- Att det inrättas ett strategiskt innovationsprogram för gestaltade livsmiljöer.
- Att forskningsförutsättningarna på högskolorna förbättras.
- Att forskningsförutsättningarna för små och medelstora företag förbättras.
- Att medlen ökas till samhällsbyggnadsforskning med fokus på arkitektur, kvalitet, hållbarhet och gestaltade livsmiljöer.