Guide till klimatdeklaration för arkitekter

Det här är ett komplement till Boverkets vägledning om klimatdeklaration och förtydligar vad klimatdeklaration innebär ur arkitektens perspektiv i tidiga skeden av idégenerering, programmering, planering och projektering.

Sveriges Arkitekters Vägen framåt anger en handlingsplan för hur arkitekterna kan ta ledningen i samhällsbyggandets klimatomställning.

Klimatberäkning är ett självklart och kraftfullt steg mot att mobilisera arkitekturen för att stoppa klimatförändringen och rädda planeten åt framtida generationer.

Många byggaktörer funderar nu mycket på byten till mindre klimatpåverkande material men missar arkitektens och arkitekturens betydelse för att åstadkomma mer resurseffektiva och klimatsmarta lösningar utifrån en helhetssyn.

Genom en arkitektonisk helhetssyn kan en mängd klimatproblem hanteras smartare i tidiga skeden genom att väga samman materialval med andra faktorer som uppvärmningssystem, användning och långsiktig nytta som minskar behovet av att bygga om och riva i förtid till exempel genom alltför snäva funktionsmått. Arkitekten kan bistå med nya lösningar som totalt sett är mest effektiva sett till yta, funktion, resurser, material och som håller över tid, kan återbrukas, demonteras och uppfylla både dagens och kommande framtida brukares behov samt genom sin goda gestaltning tål att se på länge och inte behöver rivas i förtid. Det mest hållbara är än byggnad som finns kvar många år och kan återbrukas för många olika syften.

Klimatdeklaration är ett lagkrav som ställs på byggherren från och med den 1 januari 2022. Syftet med lagen är att minska klimatpåverkan från byggnader. Efterhand kommer kraven på specifika nivåer av utsläpp att skärpas. Klimatdeklarationerna ger arkitekten ett verktyg att styra arkitektur och planering mot lägre klimatavtryck. Om klimatoptimerad gestaltning och materialval för de mest kritiska byggdelarna arbetas in redan i det tidiga skissandet blir det också enklare att ta fram underlaget för klimatdeklarationen. Och framför allt kan arkitekten vara med från början och hjälpa byggherren att minska sin klimatpåverkan genom att föreslå nya mer klimatsmarta lösningar inom ramen för en väl sammanvägd gestaltning av helheten.

Arkitekter som erbjuder en klimatberäknad arkitektur som genererar minsta möjliga utsläpp och som kan klimatdeklarera får initiativ och inflytande i samhällsbyggandet. De får förtroende att ansvara för helheten och göra kloka avvägningar mellan alla krav. Arkitekter som erbjudit arkitektur med låg eller ingen CO2-belastning på miljön har länge haft fördelar på marknaden, men snart gäller det alla. De som fortfarande inte börjat arbeta med klimatberäkning av sin arkitektur kommer att tappa sin position på marknaden och sitt inflytande över utformningen om de inte är med när de avgörande hållbarhetsparametrarna, och förutsättningarna för gestaltningen, slås fast allt tidigare i processen. Många byggherrar har sedan länge en definierad ambitionsnivå för minskade klimatutsläpp från sina fastigheter eftersom deras hyresgäster och investerare blivit medvetna i hållbarhetsfrågor. Det minskar deras framtidsrisk för investeringen och höjer därigenom marknadsvärdet på fastigheten.

Som arkitekt kan du erbjuda erbjuda klimatberäknade projekt/lösningar och klimatdeklarationer som en tilläggstjänst. Det kan göras på flera olika beslutsnivåer nivåer av konkretisering och i olika skeden. Det är ett mervärde för kunden som motiverar ett extra arvode. Arkitektföretag kan välja att ta in hela kompetensen i sitt erbjudande och vara den aktör som erbjuder expertrollen för klimatbevakningen i projektet. För dig som arkitekt är det ett sätt att stärka ert grepp om såväl gestaltning som mindre klimatbelastande lösningar. Erfarenheten av att arbeta med klimatberäkningar och klimatdeklarationer kan också bli en inkörsport till uppdragsgivare som redan idag ställer krav på minskad klimatbelastning från sina projekt.

Mervärdet för byggherren är att klimatberäkningen bidrar till att hitta en mer klimatsmart arkitektur som blir möjlig genom en total samordning av material, teknik, användning och uttryck. Om en annan aktör bara gör en reaktiv analys på en färdig arkitektlösning blir det mycket svårare att spåra hur det hade kunnat göras annorlunda. Det ger inte samma potentiella mervärde.

Klimatdeklarationer är en redovisning av en byggnads påverkan på klimatet under byggskedet. Den bygger på en mängdberäkning av ingående material och nyckeltal för vissa funktionella byggandsmodulers påverkan på klimatet. Underlag för ingående data i varje modul återfinns i miljövarudeklarationer för material (på engelska Environmental Product Declaration – EPD). Det är ett kraftfullt verktyg för att i anslutning till arkitektens arbete i tidiga skeden kunna bedöma klimatpåverkan av olika alternativ.

När olika alternativa lösningar bedöms i tidigt skede får det störst effekt eftersom det bara är då som det går att bedöma vilka alternativ som är möjliga utifrån en helhetsbedömning av alla krav på byggnad och byggdelar. Ett första steg för att kunna arbeta strategiskt med utsläppsfri design är därför att lära sig klimatberäkna utifrån de ramar för vad som ska redovisas i en Klimatdeklaration. Det ger strategisk kunskap om material och teknik som arkitekter behöver för att designa utsläppsfritt.

Se vidare Boverkets beskrivning av processen

Krav på specifika nivåer kommer ännu så länge främst från vissa beställare, forskningsprojekt och olika miljöklassningssystem som LEED, BREEAM , Well, Svanen, Citylab, Hållbar interiör eller Passivhus. Sweden Green Building Council (SGBC) är en aktör i Sverige som förvaltar flera av dessa klassningssystem. Men dessa behöver kompletteras med krav på koldioxidneutrala eller till och med klimatpositiva mål. SGBC erbjuder stöd för det med påbyggnadscertifieringen NollCO2.

Hjärtat i klimatdeklarationen är klimatdata som hämtas från Miljövarudeklarationer. De görs idag enligt den internationella standarden EN 15804. Vid en klimatberäkning multipliceras klimatdata med mängden material som används. Dessa data kan vara generiska för en hel materialkategori eller vara specifik data för en definierad produkt. Endast generisk data från Boverkets klimatdatabas eller specifik EPD får användas i klimatdeklarationer. Specifika EPD ska var framtagen enligt beräkningsreglerna i standarden EN 15804 och vara tredjepartsgranskad.
Svensk EPD görs bland annat åt företag av RISE, IVL och vissa av de större teknikkonsulterna. Mer information om Miljövarudeklaration finns hos IVL och hos RISE.

I samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet erbjuder Sveriges Arkitekter 20 procent i medlemsrabatt på utbildningar i miljöberäkning av byggnader.

I arkitektarbetet kan generisk klimatdata vara en utgångspunkt i de tidiga idégenerarande skedena. Den kan då preciseras allteftersom ingående material och installationer bestäms. Observera att generiska data för byggprodukter (som inte omfattar energi och bränsle för transport och bygge) i Boverkets databas är cirka 25 procent högre än genomsnittet. Detta för att stimulera till framtagande av specifika EPD:er. När specifika data för en byggprodukt saknas – efterfråga därför gärna det hos ansvarig producent. Klimatberäkningarna och klimatvalen blir bättre när specifika data används.

Det finns även internationell EDP data som kan refereras till.

Det finns många olika verktyg för att göra de klimatberäkningar som krävs för en Klimatdeklaration. Kravet är data utifrån livscykelanalys (LCA) av ett urval av byggnadsmodulers samlade klimatpåverkan i byggprocessen. Det ger utrymme för avvägningar mellan olika sammansättningar av material. Förvaltning och återbruk ingår ännu så länge inte.

IVL har tagit fram en förenklad version för klimatberäkning som kallas Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM-verktyget). Den ger tillgång till nödvändig generiska data från Boverkets miljödatabas. Den kan sedan förbättras med specifik miljödata från EPD för de slutliga materialvalen i varje byggnadsdel.

Begreppsförklaring för generell klimatberäkning finns hos Naturvårdsverket.

Hos Boverket ges vägledning till hur det går till att klimatdeklarera för nya byggnader.

Tillsammans med IVL erbjuder Sveriges Arkitekter kurs i klimatberäkning till rabatterat pris för medlemmar.

OBS! Sveriges Arkitekter tar inget ansvar för kvaliteten på dessa tjänster. Vi vill med denna öppna lista bara bidra till att sprida information om vilka resurser som finns för att skynda på branschutvecklingen.

Att engagera sig i nätverk som delar kunskap och erfarenhet är ett bra sätt för arkitekter att få tillgång till kompetens och utveckla sina metoder. LFM30 är ett framgångsrikt nätverk med aktörer från hela samhällsbyggandet i Malmö som är en lokal plattform för erfarenhetsutbyte med stöd från IVL i Skåne. De stöder sina medlemmar att utveckla en gemensam metodik. Spana efter liknande nätverk i din närmiljö – eller dra igång ett!

I arkitektarbetet sammanvägs klimat- och övriga miljödata med en mängd andra produktkrav utifrån en helhetsbedömning som grund för valet av specifika material och funktionella lösningar. Sammanvägning av upplevelsevärden, funktioner och tekniska krav är avgörande för arkitektens bedömning av olika alternativ och sker i flera steg från mer principiella och strategiska val i förstudier till specifika tekniska utföranden i bygghandlingar. Som byggherrens rådgivare kan arkitekten också ge förslag till mål och strategier för klimatarbetet.

– Se rutan nedan:

Det ideala särskilt i större projekt är en tät och kontinuerlig samverkan i hela projektgruppen. Klimatexpertis är en ny kompetens som behövs i projektplaneringen så att dennes kunskap tillgodogörs i alla skeden av projektet och inte bara i efterhand. För att få och behålla en nyckelroll måste arkitektkontoren erbjuda den expertisen – själva eller genom samarbeten. Det förutsätter att arkitektföretaget ger sina medarbetare möjlighet att lära sig grunderna och kunna vara proaktiva, bjuda in i tidiga skeden och ställa förslag som kalkylatorer och klimatexperter kan reagera på, och för att lyssna på förslag från experterna. Med de digitala verktyg som nu växer fram på marknaden blir det samtidigt enklare för arkitekter att själva snabbt testa olika lösningar inom ramen för arbetet med den digitala modellen. För att långsiktigt säkra kvalitén på dessa digitala tjänster och deras tillgänglighet för arkitekter är det också viktigt att knyta relationer till utvecklarna av programvaror.

Under rubriken Arkitekter ställer om kommer vi efterhand att fylla på med bra tips, råd, exempel och metoder som arkitekter vill dela med sig av och den diskussion som pågår om olika metoder och vägval.

Det pågår mycket forskning, innovation och interna utvecklingsarbeten inom klimatpåverkan av arkitektur. Kunskapsdelning sker till exempel inom nätverket LFM30, men också till exempel inom innovationsprojekt med stöd från Vinnova, Arkus, ARQ och andra utvecklingsfonder. Forskning om arkitektens arbetsmetod sker på högskolor och universitet, men kunskapsutvecklingen är fragmentarisk och har inte samma genomslag som de ingenjörsmässiga metoderna. Det händer mycket och här behöver alla arkitekter hjälpas åt att spana.

Sveriges Arkitekter erbjuder en kurs om klimatberäkning i samarbete med IVL och professionsinriktade kurser om hållbarhetsarbete mer generellt. Se länk till kurssidorna.

Sveriges Arkitekter avser framöver även att bjuda in till ett panelsamtal mellan arkitekter om klimatberäkning och kreativ idégenerering i arkitektarbetet och vilka verktyg som är bäst för det. Nedan anges några tänkbara frågeställningar att ta upp. Medlemmar som har frågor de skulle vilja ta upp eller tips på bra verktyg och metoder kan höra av sig till hållbarhetsansvarige Pehr Mikael Sällström

Arkitekter bidrar till metodutveckling genom att efterfråga dataprogram som underlättar att klimatdata och mängdberäkning integreras direkt i de digitala BIM verktygen.

Ett annat tema som växer fram är klimatmodellering som utgår från byggdelar. Det är ett sätt att undvika suboptimering av klimatkrav som kan påverka byggnadens och byggdelens funktion negativt i andra väsentliga avseenden.

Boverket har nyligen även publicerat en rapport med referensvärden för ett urval av byggnadstyper, som anger värden på en mer aggregerad nivå.

IVL har gjort en utredning om byggsystems påverkan utifrån en analys av det första passivhusprojektet för flerbostadshus Blå jungfrun.

Hos IVL finns även andra rapporter som kan ge viss vägledning.
Dessa spridda rapporter och metodförsök visar att det finns stort utrymme för metodutveckling och innovation för klimatpositiv modellering av arkitektur. Här finns utrymme för många initiativ från arkitektföretag som vill och kan ta täten i klimatarbetet.

Men det behövs även mer intuitiva verktyg. Den danska Materialepyramiden som utvecklats av Cinark vid Konstakademin i Köpenhamn i samarbete med arkitektkontoret Vandkunsten ger en fingervisning om vad det kan innebära. Det ska sägas att den inte är ett idealt stöd för klimatberäkning eftersom den inte anger samma nyckeltal som krävs för svenska klimatdeklaration. Den utgår från arkitektens visuella idégenererande arbetssätt och är tänkt som ett stöd i arkitektens kreativa idéfas. Den pekar mot att om klimatbesparande lösningar behöver presenteras så att sambanden till andra krav är åskådligt presenterade. Det underlättar det arkitektarbetet i den generativa fasen innan det finns något att räkna på. Men den anger inte klimatdata på samma sätt som krävs i Klimatdeklaration och är därför inget bra stöd för svensk klimatberäkning. Det kräver en översättning.

Läs mer: Med koll på klimatdeklarationerna, artikel i Arkitekten, mars 2022